ur, om sakert räknat mellan 90 och 60 år, bar(via, med ett patronkok ötver den bååa linnetröjan och ett otäckt rofvaransigte. Vi hade ett dåligt vagJas, snön låg manshög, vara föuer fröso fast vid stigbyglarne och vi kunde icke för snöyran se tio alnar lirån oss. Huru vi hackade tänder kunnen I vä tanka er. kara föräldrar; nu först begynner doch det verkliga kriget. Dock, kunna andra uthärda dei. kan jag arven göra det; derför ingen radsla, så lange on droppa finnes qvar i flaskan och pipan blossar. må det gå mig hur som helst. I eu tredjo bret at d. 27 Dec. läses: Ar det manskap, som till en början utgjorde vårt batteri, återstår endast tiondedelen. Redan 4 gånger ha vi erhallit förstärkning och invänta fortfarande nya trupper. Senare Post. uTet existerar nu ej längre någon arme i Frankrike, som kan komma Paris till undsättning. Bombardementet kan således foriomtas obehindradt, tills den oundvikliga kapituleringen inträffar — med dessa ord inleder Indäp. belge för d. 20 d:s sin politi ska öfversig. bet ligger en bitter sanning i dessa ord, och likväl tro vi, att Frankrike ännu en gång skall ställa armåer i fält, hvilka kunna gripa till offensiven, om Paris blott förmår att hålla sig i ännu 1 2 månad mot hungern, såsom det officelt förklarats. Chanzy reorganiserar åter sin här och drager till sig förstärkningar. Borurdaki är ännu icke sla gen, fastän hans trupper ej lyckats i planen att undsätta Belfort, och han skall ännu kunna med de under hans befäl stående 150,000 man leverera en eller annan batalj. Han jakttager djup tystnad rörande sina planer, och vi känna icke för ögonblicket, hvar han befinner sig — möjligen i ställningen GrayVesonl-Lure. Äfven till honom afgå talrika tör fullständigt nederlag, bekrättar sig och har han förlorat ej mindre än 12,000 sårade och o årade fångar; men han synes dock ha räd dat sin arn å från fullständig undergång. Med kartan framför oss kunna vi se, att han skyddat sin armå från kringränning och ännu alltjemt kan stödja sig på sina fästningar i norr, ) 8 kanske för att efter en ny omorganisering bryta fram derifrån. Ilällande sitt högqvar ter i Bapanme, framsköt han derifrän en de tacherad styrka mot Albert och derifrån til! Corbic, dels för att bedraga fienden om sina rörelsar och dels för att skydda vägen till Arras. IIan synes nemligen ha erfarit, att general Goeben var på väg att öfver S:t Quentin och Cambrai tränga sig upp till Faidherbes operationsbasis, hvarigenom han åter utsattes för att bli kringränd. Under dessa oms ändigheter tyckes han hafva fattat sitt beslut och begat sig med sin hufvudstyrka från Bapaume till Fins (beläget mellan Pe ronne och Cambrai), hvarvid han kastade till baka en mindre tysk truppafdelning. D. 18:e marscherade han från Fins på S:t Quentiroch sammanstötte med fienden vid Vermand, emellan Fins och S:t Quentin, Här stod åter isen en etrid, om hsilken tyskarne säga, at de kastade fransmännen mot sistnämnda stad under det Faidherbe säger, att han slog tillbaka tyskarnes angrepp samt behöll sina po s Uoner tills nattens inbrott, då han likväl be gal sig med sina trupper till S:t Quentin och der mönstrade dem. VLeidrerbe vägade således ej vid Vormand afvakta tyskarne för en kamp följande dagen. Dessa senare, som hade fasta stöljepunkter i Peronne och Ham, ryckte cock å er tram, under det Faidherbe intog mallnin:gar framför (vester om) S:t Quentin och der afvaksade fienden, som äfven angrej ionom fö jane dag. Ett nytt slag stod, hvar under Fannerbe enligt egen uppg ft bibehöl sina stålliungar tills skymningen, då han drog sig bakom (norr om) S:t Quentin. Fa dh be kunde således ej heller denna gång, i töld at sina truppers matthet?, af v kta ett nytt angrepp. St. Qnentn är en öpp n stad, hvars behallande ej orbjod någo: sögs sordel. Alldenstun i dess benållande skulle medfört stadens förstöring — någry geanater kastades verkligen in i staden — drog han sig, som sagdt, bakom densamma. lan erkänner sig sjelt hafva härvid lidit betydavde sorlaster. Goeben rapporterar, ati ban i St. Quentin tagit, förutom de 12,000 men fångar, 6 kananer; han kan likväl icke uppgifva sin egen förlust. men säger, att vötfverallt visa sis spår til den fran-ka nordarmens upplösning, hvilket torde vara en onödig fargläzenig af ett äfven dertörutan stort nederl Gorben bade fatt törstärkning från Paris i den sachsiska kåren. Åtven här voro således tyskarne till antalet minst lika starka som fransmännen. Redan natten efter slaget vid St. Quentin kom Faidherbs med sin stab till Cambrai, hvaraf man kan sluta till, att den frarska nordarmeen åter drager sig upp band fäsmingarne Cambrai, Valenciennes, Donai. Lille. Vi afvakta med spänd nyfikenhet underrättelse, huruvida den kan hinna i ärkningar. Att Faidherbe i norr lidit eti