Konung Amadeus intåg i Madrid d. 2 Januari. Times meddelar en närmare beskrisning om det goda intryck den unge konungen gjort i hufvudstaden och den entusiasm, hvarmed han derstädes blifvit emottagen. I Carthagena, hvarest han väntat att träffa Prim, emottogs han af Topete, hertigen af Montpensiers varma anhängare och förespråkare, hvilken underrättade honom em attentatet mot Prim, som djupt skakade honom. Han telegraferade genast till Madrid med förtrågan om marskalkens tillstånd samt för att afboja ala äreportar c., som varit förberedda till hans intåg. Om natten, som han tillbragte ombord på örlogsmannen Numancia?, inträffade underrättelsen om Prims död. Konungen blef djupt rörd deraf. Efter en dags resa på jernvägen låg konungen öfver natten i Aranjuez. Måndagen på morgonen snöade det så starkt, att gatorna i Madrid knappt voro farbara. Det kungliga tåget skulle passera kl. 2, men då soldaterna vid middagstiden fördes från gatorna tillbaka till sina kaserner, utspred sig ett rykte, att konung Amadeus hade betänkt sig och uppskjutit sitt intåg. Detta var likväl icke händelsen. Trupperna hade endast blifvit beordrade till kasernerna för att påkläda sig sina kappor och återvände genast derpä. På utsatt tid anlände täget och konungen steg ut, iklädd generalsuniform, Gyllene skinnsoch Carl III-ordnarne; han emottogs af regenten Serrano, som omfamnade honom och Topete. Man föreslog konungen att äka, då det var så godt slädiöre, men han önskade visa sig till häst. Först begat han sig till kyrkan S. Maria de Atocha, för att göra bön och se Prim i den till bältten öppna kistan, derefter atgick täget till Cortespalatset, öfverallt helsadt af lifliga och oafbrutna bifallsrop. I Cortes vore alla förberedelser vidtagna till konungens emottagande, aflaggandet af eden och försam lingens upplösande. Ötver presidentstribunen var ett skarlakanstäcke med gulubrvoderier utbredt och cvenne anura bord med lika täcken voro framsatta, det ena för presidenten och det andra med Spaniens krona och spira på siltverbrickor. Bakom stodo stolar för konungen och regenten; 32 deputerade voro utvalda till att emottaga konungen och ledsaga honom in i salen. Omkr. kl. 3 anmälde byrächefen: Su Majestad el Rey, ech alla uppreste sig. Tåget töljde straxt efter: först de deputerade, sedan ätskilliga korporationer, en talrik militörstab och slutligen, helsad med lifliga lefverop, Spaniens nya suverän, hvars ståtliga, manliga gestalt höjde sig öfver Serrano, Topete och ministrarne. Konungen steg tram vid presidentens sida, kastade en skarp blick öfver församlingen och satte sig. Serrano uppläste ett tal, hvaruti han nedlade regentskapet. Derför upplästes hela den långa författningen af 1869 och presidenten Zorilla yttrade till konungen: Svär ni att hålla och bevara denna författning 7 — På spanska, men med utpräglad italiensk brytning svarade konungen på denna och andra frågor: ÅJa, jag svärlt — Gud skall löna er om ni håller denna ed. Bryier ni den, skall han derför utkräfva råkenskap. Lefve konungen! Starka bifallsrop ljödo af: Lefve konungen! Letve regenten! Lefve presidenten! Lefve friheten! Lefve Prims minne! Vefve Spanien! Zzorilla slutade med ett tal hvari han tolkade Prims förtjenster om fäderneslandet och förklarade sessionen afslutad. — Frän Cortes, der konungen gjorde det angenamaste intryck, skulle han tara till slottet, men gjorde först ett besök hos Prims enka och barn. Då han inkom till grefvinnan ville han tala, men hans starka rörelse hindrade honom och han stod länge med hennes hand i sin. Slutligen yttrade han några tröstande o:d, som rörde henne så djupt, att hon under tårar kastade sig i Topetes armar. Efter detta sorgliga möte, red konungen till slottet, följd af de mest entusiastiska lefverop och visade sig sedan på balkongen för den tillströmmande folkmängden, hvilken han helsade med ett: Ålefve Spanien! Om aftonen besökte konungen Serrano. Då hans vagn körde fram, var den förspänd med 6 hästar. Konungen lät spänna 4 ifrån sägande: Jag är blott van att åka efter tvenne hästar och vill icke gå ifrån denna min vana.