llandels-underrättelser. Den 1 Jan. 1870 noterades franska rentes 72 fr. 87 cent: den 31 Dec. s. å. 52 fr. 50 cent. I dessa siffror eller rättare i skilnaden mellan dem, ligger årete politiska historia, historien om slagna armåer ett störtadt kejsardöme och Frankrikes närvarande vanmakt, uttryckt medelst en icke förkastlig exponent: finansernas läge. Sällan har ett år i finansielt afseende börjat under så lysande auspicier som det sistförflutna, och förhållandet blef ännu mera gynnsamt under det halfår, som tillät arbetets skördar mogna under fredens hägn. Vi ha ofvan omnämnt den höga kursnotering, som Frankrikes nationella fondpapper vid årets början innehade, och om man vånder blicken till den andre mätaren af kreditens, det ömsesidiga förtroendets, ståndpunkt, finner man Frankrikes bank vid samma tid vara innehafvare af en metallisk valuta på ej mindre än 1238 mill. fr. D. 23 Juni, tre veckor före krigsförklaringen, hade metallförrådet hunnit den högsta punkt det någonsin nått, i det detsamma då uppgick till 1313 mill. Icke fullt en månad derefter, började uttagningarne ske i en Sådan skala att man ansåg rådligt att genom lag af d. 12 Aug. befria banken från förbindelsen att med hårdt mynt inlösa sina förbindelser. Vid detta tillfälle begränsades bankes sedelmission till 1800 mill., men redan trenne dagar derefter höjdes det tillåtna beloppet af med tvångkurs försedda banksedlar till 2400 mill. Dagen efter det ofvannämnda beslutet fattats, höjde representationen sin krigsbevillning från 500 till 1000 mill., och då den förut försökta utvägen att försälja skattkammareobligationer icke visat sig erhålla önskad framgång, upptogs det återstående lånebeloppet genom emission af nya rentes till en kurs af 60 fr. 60 c. D. 25 Okt. lyckades det Frankrikes finansiella agenter att, efter långa underhandlingar i London uppnegotiera ett