kerna vid Gevray, angripna af en preussisk kolonn, som antingen kom trån Dijon eller från det förskansade lägret vid Marsonnay. Tills kl. 11 på f. m. höll en bataljon af Rhönelegionen och flera kompanier friskyttar den framstormande fienden tappert stången och behöllo ställningarne. Men då de underrättades om, att en ny preussisk kolonn framryckte i ilmarsch på vägen från Citeaux och hotade med att afskära dem återtåget, drogo de sig i ordning tillbaka till Nuits. Knappt hade de inträffat der, förrän de fingo kunskap om, att ännu en fientlig kolonn ryckte fram från skogarne vid Gilly-lesCiteaux, och på samma gång angrepos de från motsatt håll af en tredje kolonn, nemligen på höjden af Nuits. På denna sida kastades dock fienden hastigt tillbaka af vårt artilleri, som tillfogade henom betydlig skada. Striden koncentrerade sig nu emot de begge första kolonnerna, som hade verkställt sin förening. En häftig strid utbredde sig nu mellan Nuits och byn Boncourt, som gick upp i lågor. Det 32 linieregementet låg i bakhåll vid jernbanan, hvilken här sträcker sig öfver en hög vall. Det låt fienden närma sig på ett afstånd at 100 meter, hvarpå det öppnade en plutoneld och stormade straxt efter fram med bajonetten. Det fientliga infanteriet vek tillbaka och våra trupper hade nästan bragt det i sullstandig oordning, då de angrepos i flanken at en stark artillerield, som tvang dem att stanna och tilltogade dem mycken förlust. På e. m. uppställde fienden sig i en förstad till Nuits; men ännu kl. 10 på aftonen hördes gevärseld på stadens gator. Enligt vår mening har utgången af striden d. 18 hvarken medfört seger eller nederlag å någondera sidan, men deremot kostat betydliga förluster. Våra trupper bibehöllo sina ställningar. Fienden tog hvarken fångar eller kanoner; några af Rhonelegionens kanoner och ammunitionsvagnar, som blifvit mycket skadade, fördes i rätt tid till Beaune.