på stora förluster rik artilleristrid; men det är icke troligt, alt en sådan åtgärd skall kunna förkorta tiden för parisarnes motstånd. Om man doerför nu tänker beskjuta enskilda stadsdelar eller fästen, eå kan detta steg på sin höjd anses för en eftergift åt det tyska folket, hvilket längtar efter att få slut på kriget, eller såsom ett slags åskledare för soldaternas missnöje, hvilka tycka, att cerneringen varar väl länge och derför önska omvexling i den eviga lörposttjenstens långträdiga enabhanda. Då sålunda krigets hufvudentresse knyter sig vid Paris fall, men detta synes endast kunna åtadkommas genom uthungring — om man än bestämmer sig för en delvis beskjutning, för att läska gomen på det våiredliga och icivilisatoriska tyska folket — och denna uthungring kan ännu krätva en lång tid, under hvilken resningen i Frankrike kan antaga de väldigasto dimensioner, blir frågan den, huruvida denna utdragning på tiden lemnar Frankrike någon utsigt till att kunna lyckas tillbakaslå sin oförsonlige fiende. Paris kan på tvenne sätt skyddas mot fall: genom utfall, som spränga cerneripgskedjan och sästa utfallsarmeen i tillfälle att komma i förbindelse mod trupperna utanför Paris, för att gemenzamt med dem operera och så spränga corneringen, att staden kan undsättas med lifsmedel. Till vinnande af detta mål är det nödigt, att belägringsarmåen störes och uttröttas genom ständiga stzärre utfall på olika punkter och genom en ofta och väl underhållen, lisli eld, och dels att den hindras ifrån att erhålla föratärkning ar. Man kan äfven tydligt se af de ingående underrättelserna, att det just är denna plan, aom fullföljes. Rörande utfallet d. 21:ste föreligga ännu icke några närmare uppgifter, och vi veta icke heller, huruvida fransmännen tagit och behållit några nya framzkjntna punkter, hvilka yttermera vidga cerneringskodjan. Emellertid är det dock säkert, att konung Wilhelm ej talade i full öfverensstämmelse med sanningen, då ban till sin gemål telegraferade: vär förlust är ripga. Den sacheiska armåkåren led tvärtom, enligt en till Dresden ingången officiel rapport, betydande förluster. Detta utfall mot sachsarne gjordes från Robigny mot Sårran och från Rosny och Neuilly sur Marne mot Chelles. Följande dagen, d. 22, utryckte ätvenledes 2:no franska brigader längs Marnefloden mot sachsarnes venstra flygel, men blefvo genom en flankeld från 2 xärtembergska batterier tvungna att draga sig tillbaka. Det andra problemet: att förhindra belägringsarmåen från att få förstärkningar eynas fransmännen äfven lösa med en viss framgång. De i provinserna uppdykande franska armeerna gilva neml. alla de tyska und-ättningsarmeerna full sysselsättning. I öster sysselsättes general Werders armå fullt upp af Garibaldi, af belägringen af Belfort och af de kring fästningen Langres som stödjepunkt svärmande friskyttarne, hvilka högligen besvära tyskarnes förbindelselinier och bortsnappa den era ammunitionsoch proviantkolonnen efter den andra. Sedan den, såsom det vill synas, oafgjorda striden vid Nuite, hvilken kostade båda parterna ansenlig manspillan, har ingentivg nytt hörts ifrån den kanten. Det säges, att tyskarne i denna strid förlorade 1000 och fransmännen 1500 man. I mellersta Frankrike ha de båda tyska armåtbofälhafvarne prins Friedrich Carl och storhertigen af Mecklenburg full sysselsättning. Då Loirearmeåen under general durelles måste för andra gången utrymma Orlöans, delade den sig i tvenne, af hvilka den största, som qvarblef norr om Loirefloden, stäldes under befäl af general Chanzy, medan den andra. bestående af 2:ne armekårer drog sig tillbaka ötver Loire söderut mot Bourges och stäldes under general Bourbaki. Prins Friedrich Carl skickade en armekår längs Loire öster om Orleans till Gien, för att tränga fram mot Nevres och söka sätta sig i förbindelse med Werder, för att iakttaga Bourbaki och söka hindra honom ifrån att organisera en ny amå genom förstärkningars indragande söderifrån. Prinsen qvarstannade sjelf i Orlans, färdig att derifrån kasta trupper söderut, för att öfver Vierzon hota Bourbaki trån älven annat håll. Någon egentlig sammanstötning har här icke skett, utan har det tvärtom uppgifvits, att prinsen måst återkalla sina trupper från Gien till Orlöans, för att användas på annat håll, så att Bourges icke mera är hotadt. Bourbaki meddelar goda förhoppningar om sin nya armes organisering. Enligt bref från Versailles har Bourbaki och hans närr Palliöres med hvardera sin ar aste man Pc måkår lemnat Nevres och Bourges och ryckt norrut met Gien, som är den vig:igaste öfvergån 1 nkten öfver Loire och, såsom nämndt, af en pren -sisk armekår. Bekri alt plalsen utrymts af tyskarne, skall B ki naturligtvis sätta sig sast der, hvarifrån han sedan kan bli farlig för siciden. deremot tyskarne ännu ha orten qvar, Få skall väl här snart en strid stå. Den andra delen at Loirearmen under general ÖChanzy har efter en följd af drabbningar, levererade mot storhertigen af Mecklenburgs trupper, dragit sig tillbaka till Le Mans, der han förstärkts med 30,000 man. — — —— tk—d—— — — SST AR RTR — Ä—— RR RER REAR REAR REAR FER AE TEE EA EEE EE EE ERE RRENO VN VANN NV VV FW-C— U