2 U1 240 MILLE 112885 Al1DUL 141 DVCln-. —uSUU naturvetenskaplig tackman kommer det troligen på hans uppgift att, tillika med gen. dir. Berlin, draga Omsorg för att den realistiska bildningen också vid den lärda undervisningen icke må blifva forbisedd. Ätven vid valet af den andre bland de ogeniige skolmännen tro vi attjden ministemella lotten träffat lyckligt, då den föll på rektor 1örnebladhs person. Vid unga år docent vid Upsala universitet, ansågs hr T. derstädes såsom en mycket lofvande vetenskapsman, men han öfvergick snart till elementaråroverket, der han såsom lektor och på senare tid också såsom styresman verkat med en af alla erkänd framgång. Han har tillika mycket varit använd i kommunala och andra nedborgerliga förtroendeupparag, derunder vinnande åt sig en praktisk blick, som sakerligen vid det nu ifrågavarande värfvets utförunde icke skall vara utan sin nytta. Kommer så slutligen till denna lärda samling en lekman, hr Kolmodin. Denne är, säsom man från hans verksamhet som riksdagsman och kyrkomötesledamot kunnat sluta, en särdeles intelligent man, och till sina ötriga egenskaper lär denne i många hänseenden ovanlige gotlandskse arrendator kunna lägga den, att vara utrustad med en ganska svor klassisk bildning. Ötvergå vi nu från ett bedömande af de enskilda personerna till bedömande af komitn i sin helhet, så faller genast det förhål landet i ögonen att dess sammansättning är väl litet parlamentarisk. Den ende sem vid en blifvande riksdag kan i Andra kammaren föra komitens talan är, enär hr Kolmodins afsägelse at sitt riksdag-mannakall näppeligen sär kunna förklaras krattlös, br Ribbing. Man oor nu visserligen icke vid tillsättandet at en specialkomite fästa allt för mycket hänsyn till det blitvande försvaret af förslaget iuom riksörsamlingen, men å andra sidan måste man anse det för en fördel om ur denna en del et komitledamöterna skulle kunna utses. Detta er just hvad här torde hatva varit fallet. Wexiörepresentanten, lektor Rundbäck, som Jjelt är motionär i ämnet, har redan förut butvit omnämnd, och i representanten tör rikets södra umversitetsstad, prof. Agardh, skulle utan tvifvel komuån gjort en god acIvIsiuon. Borde dessutom icke de lägre elenentarlaroverken, t. ex. det temklassiga, med sina särskilda behof haft någon målsman ino:n komitön: I detta tall hade ock inom riksda3evs Andra kammare lamplig person kunnat uppsökas. Med sog har emot skolkomitn blifvit annärkt, att den klassiska bildningens forkampar der ega tör mycken öfvervigt. För vår del ro vi visserligen att det ligger en fördel tor avar och en som det kan, i att bygga sin pildning på klassisk grund. Liksom nemligen iskådandet af ett klassiskt konstverk momenant förmår skänka åt åskådarens inre en förut skand harmoni, på samma satt åstadkommer tt sannt studium af antikens lätterära mästerverk en jemnvigt i sinne och karakter, som under gynnsamma förhållanden kan blifva en personligbeten hela lifvet igenom åttöljande genskap. Men denna fördel, som dessutom på annat sätt kan ernäs, köpes allt för dyrt sär den, såsom nu sker, skall förvärfvas på vekostnad af ynglingens statsborgerliga bilding och yrkesbildning, och osullgången, som en af de flesta vinnes, förmår den derigenom så mycket mindre er,-ätta förlusten i andra inseenden. Ålassiettetens nämnda öfver vigt inom komiten är för öfrigt så mycket mera fariig, som en eller annan bland dess iwdamöter torde vara benägen att betrakta den antika kulturepokens bildaude förmåga snarare ur den synpunkt, hvarur t. ex. scholastikens udehvarf betraktade saken, än den från hvilxen vår tid uppfattar densamma. Många äro, efter vårt törmenande, de lucxor i den nuv. undervisningskomitän, som bewfde fyllas. Men vakansen är eadast en; ;ch då denna uppstått inom det svagt repre-enterade lekmannaelementet, torde också bland lekmannen ersättningen böra sökas. Oss forealler det emellerud såsom särdeles önskligt nn vid valet atseende kunde fästas vid åtminstone någon at de synpunkter, som ofvan blilvit angifna. Helt och hållet lär val icke hargenom det principiella misstag, som vid konitens tillsättande beitvit beganget, kunna ratas, och hvnket detta är, skonjes bäst, om nan jemtör 1870 ars undervisningskomie med en samling at mån som för tyratio år sedan ade ett liknande uppdrag. Då funnos inom enna namn sådana som tv ex. Geijers, Tegsörs, C. A. Agardhs. Med lugn och fortröstan kunde nauonen då också blicka upp till lenna, ty hvad vårt land egde främst i intelsigens och naturgåfvor var der satt till värdare at tolkews ideela lif. Om de på en säng djupsimniga och genialiska sanningar som iom denna krets uttalades, har svenska allnänheten just i dessa dagar blifvit påmind zenom en (af signaturen —Im—) utgitven U-Aghvr HT IHHALCLIiQniHGÄfÄHSHAFAnHHAA.