stelnade i en hisklig mängd at sällsamma åorvridningar. Sjeltva Orleans har visserligen icke lidit, men förstäderna äro nedskjutna och ligga i rumer. Katedralen är full med tån gar, hvilka svärma omkring på de heliga platserna, spela Offenbach på orgeln och göra sig till för att visa sig glada i fångenskapen. Kring Paris är allt ruin. Och denna köld fullkomnar törödelseverket. Om något rlyckligt hem nade en dörr qvar eller ett bord eller en stol i de arma byarns. så har det allt nu gått upp i de många vakteldarnes och tältkökens lägor. En amatör berättade mig, att ingenting brinner så väl som pianoved och att han ej batt någon förestallning om dess värde, emedan han aldrig förut prötvat dess egenskaper... Här äta vi upp alla korna, så att det icke skall finnas några kalt. var år 1871, och en hvar är så upptagen med att döda och äta samt äta och döda, att man alls icke tänker på morgondagen. Grisar, lamm, kalfvar, kycklingar, ankoch gåsungar, alla dödas så tort de visa tecken till Lif. Det är naturligt, att om kriget skulle ännu bli långvarigt, så måste den brist på lifsmedel, som häraf skall folja, atven komma att bemsöka tyskarne i en törfärande grad, om fransmännen lyckas i sin nu tydliga plan att afskära deras förbindelser med proviant orterna. Några närmare upplysningar föreligga nu ändtligen — från tysk sida — om de strider, som vester om OrICans töljt på denna stads utrpmmande. Etter Orlöans intagande var det för det tyska armebefaälet framför allt al nöden att ersara, i hvicken riktning franska Loivearmeens hufvudstyrka dragit sig tillbaka. Prins Friedrich Carl atsände derför storherugen af Mecklenburg med tvenne armekårer på nögra Loirestranden mot Blois (vester on Orlöans), såsom varande sannolikt fransmän nens förnämsta reträttlinie. Den 28:te diväsionen af 9:de kåren gick sida om sida mec storbertigen på andra Loirestranden, under det att 3:djo armekåren tramsköts mot Gie (sydost om Orlöans) och 6:te kavalleridivisio nen mot Vierzon (söder om Orläöans). Sjeli qvarstannade prinsen antagligen i Orlanmed 10:de armåkåren och med den 18:de di visionen, tillhörig 9:de kären som reserv Det dröjde ej länge, innan tyskarne och frans männen kommo vester oin Örlöans in på hvarandra. Så ekrifver en korresp. ull Frankfurier Zeit., dateradt Meuns d8 d:s: Redan i förgär stötte Blucher-husarerna här i Meung på det af gensdarmer till fots bestående franska arvicregardet, hvilket efter kort motstånd tillbakakastades. Sa svagt detta tiendens motständ var, så starkt var det igår och i dag. Meilan kl. 10 och 11 igar morse emottogs 17:de divisionens avantgarde. under ötverste Muutcuftel, straxt bakom staden al f1ransk artillerioch gevärseld. Tron, att man blott hade att göra med mobilgardister, bekranade sig tyvarr icke. Fienden utvecklade allt större massor, och det var, såsom man senare erior at fångarne, en på frammarsch stadd, ännu alldeles orörd arme kar, som har första gången tradde emot Oss. Striden drog sig till höger om chausseen. Tyskarne trangde i början segerrikt tramät oaktadt den starka elden, men sig likväl snart omringade at en betydande ölvermakt. Oaktad all visad tapperhet skulle det sannolikt här gått illa (för tyskarne), om icke bairarne i rätt tid ingripit i striuen. De kommo mellan kl. 3 och 4 e. m. fram till högra llygeln. Det satt, hvarpå de gingo emot tienden, har från alla håll hogligen prisats. Isynnerhet stark engagerad var den iörsta den uuder anförande af ölversten gretve Åcu bach, bildad at 2:dra Jagarebata Jonen, 115sta och litregementet, hvilka nu tillsammans ej mera aro ens sa starka som eti reg mente. Ungelar en mils terräng var om attonen vunnen. Denna lilla jordbit maste köpas med mycket biod. Men hvad som skedde i går, det var blott sörspelet till dagens drama. Omkring kl. 11 f. mI. i dag anlände jag till slagfaltet. Jag stallde mig vid ett kors, hvilket rests mnutt ibland vinberg på en något upphöjd punkt. Invid mig var Stollbergska Kavalleridivisionen. hvilken underholl 1orbindelsen mellan bairarne, centern, 9 h IT:ue uivisionen, venstra flygeln. Vår högra flygel biluades af 22:ura divisionen. Kampen öppnades 1 dag tidigt med ett angrepp af fransmännen mot den 22:ura divisionen. Angreppet tillbaka-logs, i det bairarne ryckte tram. hotande fiendens flank. Frauswannens artilleri utvecklade en stor verksamhet, besvarad at divisionen Wittich och bal arne Mellan kanonernas dunuer och de sönderspringande granaternas dotva knallar hörde man stark govarseld. Atlgorandet tycktes vackla hit och dit; det balerska Intanteriet Öiversållades af granater och yck nagra gånger tillbaka, men trängde deretter alltjemt åter framat. Så vidt jag kunde erfara, var Beaumont namnet på uden by, om hvilken intanteriet stred, under det att franska artilleriet var uphstaldt vid Cravant. NMellan kI. 2 och 3 e. m. utvecklade sig striden äfven på venstra flygeln. Det mecklenburgska artilleriet besköt Messas, som låg ungetar Ö00 steg tramtör mig. Harpå framryckte 75:e regem. mot byn och tog den etter ett kort, men hältigt motstånd. 76:te och 90:de regementena ryckte fram på stora vasen mot Beaugency. Mellan kl. 3 oem 4 veko tranomannen tulbaka på sin venstra ily gel, och ju mera dagen skred framåt, desto snabbare påskynuade de sitt återtag. Ännu innan mörkret gjorde slut på mina ooservationer. såg jag de våra (tyskarne) rycka fram på alla punkter. Genom Meseas. som stod i lågor, vande jag tillbaka till stora landsvägen; nar fick jag veta att Beaugency, åtminstone dess torstad, besaita af mecklenburgska grenadierer och jagare, men hogdvarteret forblef i Moung. På vagen hit tranade jag en atdelning fångar, af hvilka en berättade 1Ör mi g, att han med sin kår au aunt först et pa dagar förut från Toulouse. Några antaga, att prins Friedrich Carl låtit den väsentliga återstoden af sina trupper följa mornertigen af Mecklenburg samt dragit de illa årgängna bairarne tillbaka vil 016ang, för att bilda derna stads besätining. General Chanay skulle således ha emot sig: 13:de armkären under storhertigen at Mecklenburg (17:de och 22:dra divisionerna), 10:de och 9:de armekär , af hvilken senare endast 2 13 Ä 3 PN Läafaunar em KA häst A