försigtiga antydningar och obestämda råd, såsom ni gjorde, är att ha delaktighet i detta afgrundsdåd. Om Charlotte Halliday dör, kommer hennes blod öfver ert hufvud — öfver ert, såväl som öfver hans! Den unge mannen hade rest sig upp i sin ifver och stod framför George Sheldon med upplyftade händer och flammande blickar. Det såg nästan ut som om han ville nedkalla den gudomliga hämnden öfver denne mans hufvud. — Om Charlotte Halliday dör! upprepade George i en ton, som uttryckte den djupaste fasa; huru kan ni säga något sådant? — Emedan hon är döende. Det uppstod en paus. Valentine kastade sig häftigt tillbaka i den stol, från hvilken han nyss förut rest sig upp och som stod med ryggstödet vändt mot lagkarlen. George Sheldon stirrade rakt framför sig med ett spöklikt utseende. — Jag sade honom att han ämnade detta, yttrade han i en hes hviskning. Jag sade honom det här på detta kontor för ej fullt sex månader sedan. Hvilken afgrundsande han är! Och ändock finnas menniskor som ej tro honom vara en skurk! Under några ögonblick gaf Valentine fritt lo: p åt sin sorg. Dessa tårar af raseri, af den qvalfullaste ångest voro de första han utgjutit sedan han för att dölja utbrottet af sin sorg lutade sitt ansigte öfver Charlottes mörkbruna hår. Då ban borttorkat dessa bittra droppar från sina heta ögon, vände han sig, blek som döden men mycket lugn, mot George Sheldon.