dathord, som efter ett förtvifladt motstånd, hvarunder försvararne sjelfva asidosatt alla menskliga känslor, öfverväldigar en sådan stad, skall alltid befinna sig i samma stämning, vare sig att den är romersk, vandalisk, turkisk eller preussisk — endast personerna och detaljerna äro andra — menniskan och de stora grunddragen i händelserna förbli sig alltid lika! Sällsamt nog, var den målning, som vann hedersmedaljen på den kort före krigets utbrott slutade franska konstutstallningen, Robert Fleurys stora tafla: Korinths förstöring. I förgrunden ser i man grekiska qvinnor ihopträngda omkring altaret, i bakgrunden rider soldathöfrdingen Lucius Mummius, i spetsen för sin här, in mellan de rykande ruinerna af konstens, lyxens och förfiningens ödelagda hufvudstad. Historien är den gamla, endast namnen äro nya!