Det namn, som döljer sig under ofvanstående lätt genomskinliga signatur, är af så framstående betydenhet på det fysiskt-matematiska, och särskilt på det meteorologiska området, att om vi hade missödet att vara af olika tanke med den ärade Ins. rörande någon vetenskaplig fråga på detta gebiet, vi möjligen skulle afstå från den rätt till svaromål, som tillkommer oss. Lyckligtvis är icke förhållandet sådant. Tvistepunkten mellan oss och Ins. är den, huruvida när man erkänt meteorologiens vigt och betydelse, man icke då också är nödsakad att skänka sitt lifliga bifall till förslaget om inrättandet af en ny meteorologisk anstalt i Göteborg, sådant detta förslag nu föreligger i en till stadsfullmäktige inlemnad motion. Tvisten är således af logisk natur, och då vi anse oss ega skäl till den förmodan att logiken icke är i samma grad hr R. R:s specialfack som de ofvannämnda vetenskaperna, hemta vi ur denna omständighet mod att ännu en gång återkomma till den behandlade frågan. Vi kunna visserligen känna oss frestade att rikta några anmärkningar mot speciella drag i hr R. R:s deduktion. Så t. ex. förefaller oss det sätt, hvarpå han återgifver vår i recensionen förekommande argumentation icke vara fullständig. Utom den omedelbara praktiska nytta, meteorologien medför, är nemligen — föreställa vi oss — denna vetenskap af stort teoretiskt intresse, ehuru dess betydelse i sådant hänseende ännu icke kunnat vid vetenskapens hitills hunna utveckling fullt bestämmas. Sådant är äfven förhållandet med den komparativa språkforskningen, med paleontologien o. fl. a. De äro unga löftesrika vetenskaper, som gifva förhoppningar, men ännu icke uppfyllt dem. De böra emellertid odlas af hvarje nation, som önskar intaga en plats i kulturfolkens led, men formen hvarunder en nation uppfyller sådane kulturändamål är såsom stat, icke såsom splittrad i kommuner. Denna skilnad i statens och kommunens pligter i förhållande till vetenskapliga ändamål, hvarå vi för vår del lägga någon vigt och om hvars befintlighet vi i oftanamnda uppsats gåtvo en antydan, har icke blifvit uppmärksammad af hr R. R. I denna vår åsigt att staten, äfven om icke meteorologien visade sig praktiskt nyttig genom stormvarningar, meddelanden i klimatölogiskt hänseende o. d., ändå borde draga omvårdnad om denna vetenskaps studium, ligger likväl en bland hutvudgrunderna för vårt påstående att landets meteorologiska institut bör bekostas af statsverket, icke af någon kommuns budget. Vidare låter hr R. i fortsättningen af sin pelemik emot vår lilla recension en fingerad motståndare till en meteorologisk statsanstalt uppträda med en argumentation, som han påstår i formen hafva mycket slägttycke med Rec:s d. v. s. vår. I formen-1? I tormelt hänseende ha väl alla bevisningar likhet med hvarandra, så snart de äro uppställde i syllogismer och äro såsom sådane riktigt uppställde. Men i senare hänseendet torde åtminstone icke hr R. kuuna göra någon anmärkning, enär det är han sjelf som godhetstullt redigerat båda argumentationerne — såväl vår som den fingerade motståndarens — i slutledningsform. Den formella likhet eller slagttycken, hr R. har funnit, anse vi således icke vara underlig alls, men underligt är deremot att hr R. på grund häraf anser sig berättigad att draga slutsatser. Slutligen tillfogar hr R.: hyllar man icke båda åsigterna på en gäng (ofvannämnda tvenne hvarandia motsatta meningar), så måste man medgifva att ändamålet bäst vinnes om kommunen sjeif tillgodoser sina intressen. Vi kunna icke medgifva hvad han önskar, men deremot måste