Striderna vid Le Bourget. I den officiela Staatsanzeiger läses: Le Bourget är en liten by med 700 innevånare, öster om S:t Denis, vid stora vägen från Paris till Senlis-Pont Sainte-Maxence. Den har i franska historien ett namn, emedan Napoleon I under flykten från Waterloo här stannade den 20 Juni och förblef några timmar tills fram mot aftonen, för att först under natten begifva sig in i Paris. Byn ligger på en slätt, som begränsas i öster af Bondyskogen, under det att i vester, mellan St. Denis och Le Bourget, finnes ett litet vattendrag, La Creuu. Le Bourget var preussiska gardets förpostställning; dess läge är sådant, att det på franska sidan bestrykes från utanverken vid St. Denis och på tysk sida från Le Blanc, Mesnil och Aulnay; afståendet fran Mesnil uppgår till knappast 4 kilometer, från Aulna) till ungefär 6. Fransmännen hade redan d. 29 Öppnat ett lifligt bombardement mot Le Bourget, hvilket å vår sida föranledde de framskjutna afdelningarnes dragande tillbaka till hufvudstyrkan. Men då det snart visade sig, att fienden hade för afsigt att tränga sig fram utanför fästena med nya befästningar mot den nordliga belägringslinien, hvilken han nu synes särskilt ha för ögonen, och att efter det först vid Sebastopol iakttagna systemet genom anläggandet af passagera fästen ä nordfronten närma sig tyska armåen, så blef det nödvändigt att göra det omöjligt för honom att sätta sig fast i Bourget, hvilket icke är ogynnsamt beläget för upprättande af offensiva jordverk. En större truppafdelning framskickades — bestående af 7 bataljoner —. för att få fransmännen ur Bourget. Striden, som uppstod, slöt med en lysande seger för de preussiska vapnen. Det torde vara skäl att vid sidan hära! meddela följande skildring i wienertidningen anderer. D. 28:de utströmmade under skyddet af stark dimma från Fort de IEst flera kompanier franskt artilleri och angrepo med öfverlägsen styrka de i Le Bourget stående preussiska förposterna. Genom skicklig flankering af fransmånnen fördrefvos jägarne ur byn med ansenliga förluster. Striden varade i mer än en timme; fransmännen, som fått ep helbrigad till förstärkning, förföljde preussarne bort öfver Blanc Mesmil. Prinsens af Wärtemberg kår blef genast alarmerad och ordnade sig till strid. Någon befallning om framryckande kom likväl icke under dagens lopp. Fram mot aftonen företog general v. Budritzky en rekognoscering, och det visade sig nu, att fienden med stora stridskrafter besatt le Bourget. Man uppsköt derför med att genast angripa, emedan man ej kände sig tillräckligt stark. Förposterna smällde på hela natten och följande dagen (d. 29:de); fransmännen hade emellertid väl förskansat sig, och äfven från St. Denis tycktes trupper nu ryckt fram. På morgonen d. 30 angrep först en half division af andra gardesinfanteriet; fransmännen emo:togo dem med en väl riktad kanonad vid en konstmessigt uppförd stenbarrikad mellan Blanc Mesnil och Le Bourget, så att preussarne måste vika något tilbaka, sedan deras leder fått luckor. Tre bataljoner at gardet höll tappert stånd, men måste under strid draga sig tillbaka för öfvermakten ända till den lilla skogslunden (som är dels afbränd, dels nedhuggen) nära Chausscen. Omkring kl. 11 framryckte em del af reserven på venstra och högra flygeln under anförande af general v. Budritzky. En strid uppstod, som länge vacklade hit och dit. Det lyckades fransmännen, som slogos tappert, att tränga tyskarne ännu längre tillbaka, och dessa kände sig uppenbarligen för svaga att fördrifva fransmännen ur deras intagna positioner. Kanonaden var å båda sidor mördande. Efter nära 14 timmes strid lät general Budritzky öppna en så förfärlig eld mot fienden, att vi snart ej mera sågo något, och lät reserven i språngmarsch angripa fiendens venstra flank med bajonetten. (Detta tycktes vara fransmännens svagaste sida). Detta skedde samtidigt äfven i fronten. Denna manöver kom fransmännens linie att vika, och de blefvo efter ännu en kort strid kastade bakom sinabefastade positioner. Efter ett två timmars ihållande häftigt angrepp, hvilket mycket blodigt tillbakaslogs, blefvo äfven dessa fransmännens positioner tagna, och nu drefvo gardestrupperna fransmännen framfor sig gegenom det till en del brinnande Bourget, der man annu slogs utanför enskilta hus. Vid detta tillfälle blefvo omkring två kompanier af det preussiska infanteriet, hvilka i sin ifver vågat sig längt fram, afskurna af fransmännen och tagna till fängar. Fransmännen stredo i mer än 7 timmar med en utomordentlig tapperhet. Förlusten var å båda eidor mycket stor; tyskarnes uppgick, efter hvad hittills ar bekant, till 480 döda och sårade, bland dem 35 ef