Article Image
Upsala universitet. Af akademiska examina som d. 5 d:s blifvit aflagda bemärkas: jur. fill examen af J. H. O. Wold samt förberedande examen at K. V. Tamm, båda tillhörande Göteborgs nation. Vildsint fånge. I gårdagsnumret af Jönköpingsbl. omtalas följande, dessbättre mindre vanliga händelse: I Lördags törmiddag förehades uti en at korridorerna å Jönköpings cellfängelse skurning, som förrättades at en qvinlig tänge. Då skurerskan med sitt arbete hunnit utanför den cell, der för andra resan stöld häktade skomakeriarbetaren Carl Alfred Börjesson trån Göteborg f.n. undergår honom ådömdt straffarbete, tog Börjesson sig före att, oaktadt sådant är strängt förbjudet, genom den stängda celldörren konversera med skurerskan. Då korridorvakten genast inställde sig och ålade Börjesson tystnad, blet fången i högsta mätto ursinnig, slog sönder allt hvad han för tillfället hade inne i cellen, till och med sin arbetspall, och utsor i högljudda hotelser och svordomar. Fängelsets vaktmästare, Svedberg, samt en fångvakt öppnade nu cellen och inträdde för att atstyra oväsendet, men blefvo af fången ötversallna med hugg och slag, hvarvid hr Svedberg fick en våldsam spark i underlifvet, hvilken dock lyckligtvis ej tros komma att för framtiden vålla honom någon olägenhet. Den vildsinte fången blef slutligen ötvermannad och belagd med handoch fotbojor, hvarefter han småningom lugnade sig. För sitt beteende blet han sedermera dömd till 4 dygns mörk cell, hvilket straff han f. n. undergår. Understöd till landtvärnsmännen. Sedan riksdagen för år 1871 anvisat ett belopp af 20,000 rdr att användas till understöd åt de sedan 1808 och 1809 års krig qvarlefvande landtvärnsmän, som kunna anses vara af dylikt understöd i behof, kunna ansökningar till desamma före den 15 Januari 1871 inlemnas till pastorerna inom de församlingar, der de understödssökande äro bosatta. Tredje årsväxtberättelsen från Kopparbergs län lemnar följande uppgifter: Höstsäd, hvaraf odlingen väl är i tilltagande, odlas dock blott i ringa mån i de nordoch nordvestliga delarne af länet och för öfrigt äfven mindre än värsäd. Råg sås deraf mest samt hvete nästan blott i länets nedre delar. Hvetet anses hafva lemnat en afkastning fr. 7:de till 13:e och rågen fr. 8:e t. 14:e kornet, nästan öfverallt af särdeles god beskaffenhet, ehuru på vissa ställen s. k. mjölökor och losta i någon mån bland rågen förekomma; och beräknas i följd deraf skörden af höstsäd, ehuru den somligstädes endast varit medelmåttig, i allmänhet hafva utfallit öfver medelmattan. — Värsad. Hufvudsädet utgör i några socknar korn, men i de slesta halre, samt för öfrigt i flera slag af blandsan. och värhvete sås obetydligt. Värsädets afkastning beräknas fr. 6:e t. 10:e kornet, i allmänhet af ovanligt god och kärntull beskaffenhet, ehuru inom de öfre Österoch Vesterdals socknarne, der såningen på sidland jord blifvit sent verkställd, grödan i någon mån lidit skada af frost, och anses i följd derat skörden af vårsäd i det hela vara mer än medelmåttig. — Trindsäd, hvarat föga odlas annat än i blandning med annan vårsäd, har lemnat en fullt medelmåttig afkomst at 77:e och Se kornet utat god beskaftenhet. — Jordfrukter. Deraf odlas mest potatis, som lemnat fr. 7 t. 12 gånger utsädet och sålunda i allmänhet en vida mer än medelmattiy afkomst, i länets öfre delar af frisk och god beskaffenhet, men annorstädes har den för det mesta befunnits mer eller mindre skadad af torr-röta. Andra rotfrukter hafva lemnat fullt medelmåttig atkomst. — Handelsväxter. Åt lin, hampa, humla och och trädgårdsväxter, som dock föga odlas, har afkastningen i allmänhet varit fullt medelmattig. — hodervårter. I enlighet med hvad i andra berättelsen anfördes, har skörden af hö såväl fran naturliga slottermarker som de odlade grästälten uttallit ötver medelmättan och af god beskaffenhet, och då afkomsten af halm utaf såväl höstsom värsädet är fullt medelmåttig och välbergad, så anses sodertillgångarne vara vål tillräckliga för befintliga kreaturs framfödande under vintern. — Öfver innevarande års skörd torde med afseende på ofvananförde förhållanden det allmänna omdöme kunna meddelas, att densamma är till korntalet mer än medelmåttig och till beskaffenheten god, med undantag endast för potatis, som i en del af länet befunnits icke vara fullt selfri. Jernvägsolyckor. I Söndags inträffade, berättar Nerk. Alieh., å nordvestra stambanan mellan Laxå och Svartå stationer den olyckan, att banmästaren J. E. Julin, som kom åkande på sin dressin från Laxå station, blet af nedgående blandade tåget från Karstad öfverkörd och dödad. Julin mötte tåget ?,g mil från Laxå kl. half 6 på attonen, och i mörkret kunde lokomotivföraren icke se honom och hans lilla vagn. Julins hufvud krossades och hans armar och ben afskuros af lokomotivet. Döden var ögonblicklig. Lokomotivföraren lär vara fri från all skuld ull olyckshändelsen, som endast kan förklaras så, att Julin, för öfrigt känd som en dugtig karl, antingen varit något öfverlastad eller ölverfallits af något slags svindel. i Tisdags efterm. skedde, enligt Sydsv. Dagbl., en sammanstötning å jernbanan vid sockerbruket i Arlöf. Ett särskildt, med exploderande och eldfarliga ämnen lastadt godståg, som genom felaktig spårvexling inkommit på :

11 november 1870, sida 2

Thumbnail