gardet lyckönskade i Fredags regeringen till resultatet af omröstningen. Jules Favre svarade bl. a.: att regeringen ej skulle bifalla en landafträdelse — det visste man ju, ty konstituerande församl.ngen skulle just för den sakens skull sammankallas. Thiers, som fortsatt stilleståndsunderhandlingare, var enl. Times, vid godt hopp om, att stilleståndet kunde ernås. Vi hoppas att detsamma är i sjelfva verket redan i denna stund afslutadt; men vi våga ej tro det, ty det är sällsamt, att Köln. Zeit. ännu för ett par dagar sedan oeftergifligt fordrade å tyska nationens vägnar, att de tyska trupperna skulle hålla sitt intåg i Paris, för att visa fransmännen, huru de i grund betvingats. Ett stort slag vid Loire har väntats under flera dagar i Tours. Skola fransmännen kunna ha någon utsigt till att vinna deri, så måste de skynda sig, emedan tyskarne rycka i snabba marscher fram, v. d. Tann till und sättning. Franska Loirearmens general Au relles hade i slutet af förra månaden sitt högqvarter i Salbris, 5 till 6 mil söder om Orlåans. Den 28 Okt. skref Times korresp. i Tours: Såvidt man vet, ha fransmännen utfört en dubbel rörelse, den ena fingerad bort mot Le Mans, i afsigt att locka preussarne i denna riktning, den andra med en vida större styrka rakt mot Orlans eller i riktning mot östra sidan af staden. I natt och i morse voro personer här i Tours, hvilka äro underrättade om hvad som försiggår, i den mest spända förväntan i det de motse berättelser om ett stort slag. Rörande tyakarnes intagande af Dijon inrapporterar general v. Werder till storhertigen af Baden: Gray d. 31 Okt., kl. 5 et m. Generallöjtnant v. Beyer har med brigaderna Prinz Wilhelm och Keller efter en häftig strid tagit Dijon i besittning. Då enl. högre tillsägelse återmarschen mot Vesoul redan var d. 29 Okt. befalld, erfor jag genom rekognoscering, att Dijon icke var besatt. General von Beyer erhöll order att taga platsen i besittning. Under natten till d. 30 hade fransmännen på trenne jernvägar åter inryckt i Dijon och satte ett hårdnackadt motstånd mot vår frammarsch. 5 bataljoner under prins Wilhelm af Baden, understödda af 6 andra bataljoner, togo höjderna vid St. Apollinaire. Lifregementet tog Dijons förstäder, innan det blef mörkt. Staden brann starkt. Under natten aflägsnade sig de franska trupperna; i dag på morgonen kapitulerade municipalitetet. 1:sta lifgrenadierregementet har 200 man i döda och sårade, 2 grenadierreg:tet 50. Fiendens förlust betydlig. Ä Den förståndiga pressen i Tours klandrar regeringens proklamatioa, hvari Bazaine ut ropas som förrädare, innan hans sak ännu prölvats. Man fordrar, att åtminstone en krigsräti skall tillsättas, för att pröfva Bazaines och andras handlingssätt, hvilka uppgitvit fästningar. Från Metz skrefs d. 30 Okt. till Elberf. Zeit., rörande transka truppernas uttåg: Först kom gardeskåren, främst det kejserl. gardet, dernast husarer, ulaner, kyrassierer, jägare o. s. v. Vapnen voro nedlagda i Metz. Manskapet såg mycket godt och propert ut; de menige togo afsked af sina officerare och tryckte deras händer; mången gammal soldat sökte undertrycka en tår. Jag har icke sett någon soldat visa förakt eller hån mot officerarne, deras uppförande var tvärtom mycket taktfullt, och vid defileringen förbi marskalk Bazaine, som befann sig vid prinsens sida, aftogo de mössan. officerarnes hållning vor i hög grad värdig. — r— 2