sardömet. Jag kan med säkerhet meddela, att hertiginnan af Sachsen-Koburg-Kohary, född prinsessa at Orlans, af vår regering blifvit uppmärksammad på, att det gifves vissa personer, hvilka missbruka hennes namn och hennes välgörenhet att göra politisk propaganda bland de fångna fransmännen. Enligt order från högqvarteret i Versailles hölls i Söndags en högtidlig tacksägelsegudstjenst vid alla de tyska härafdelningarna i trakten af Paris. I Berlin rådde d. 28 Okt. ett oändligt jubel vid emottagandet af segerdepeschen från Metz. Alla husen voro prydda med flaggor; en oöfverskådlig menniskomassa böljade på hufvudgatorna. Elbocufss qvinnor vilja följa Paris exempel och bilda äfven en amazonkår. En del af dem har tillställt stadens lokaltidning följande skrifvelse: Elboeuf d. 17 Okt. 1870. Hr redaktör! Ni har sagt: hela landet måste resa sig i massa, till och med qvinnorna! Detta upprop skall icke förgäfves ha blifvit fäldt; vi bilda ett kompani frivilliga. Vi hoppas, att hr prefekten ger ess fullmakt dertill och vapen. Vi skola bevisa, att Elboeufs qvinnor icke äro tega. Emottag etc. Här följa namnen på dem hvilka undertecknat skrifvelsen. Från Döle skritves följande: Garibaldi har åstadkommit jesuiternas fördrifvande från Döle. De hade uppväckt befolkningens ovilja, hvilken misstänkte dem för bonapartistiska stämplingar. Då generalen äfven hade fullmakt att handla i civila angelägenheter, utfärdade han denna förvisningsorder, emedan en på stadens kyrktorn synlig eldsignal gjorde jesuiterna misstänkta för spioneri. Aftontidningen Echo offentliggör ett bref från Garibaldi till en ergelsk andlig. Originalpapperet bär stämpeln epublisue Frangatse, Liberte, Egalite, Fraternite. Commandant General de LArmce des Voges. Etat-Majeur General, och i detsamma heter det: Då Tyskland stred för Napoleon Bonapartes störtande, stod jag på Tysklands sida — nu är jag lika mycket till själ och hjerta hängifven den franska republiken, hvilken jag anser som en stödjepelare för verldens trihet.... Jag ger er mitt ord på, att Frankrike icke är så nära sitt fall, som man i allmänhet antager ... och jag tviflar icke det ringaste på, att vi skola sluta fälttåget med en lysande slutscen. Från Kehl skrefs d. 28 Okt. En ofantlig mängd skanskorgar, fasciner och artilleri ba i går blifvit förda mot Breisach och man ämnar uppdjuda alla krafter, för att så snart som möjligt tvinga fästningen till öfvergång. Ouppsbörligt inträffa militärtåg; landtvärnet är inqvarteradt i Kehl och dess omgifningar. Trupperna skola emellertid vara beordrade till Vogeserna. I Strasbourg förekomma ännu tyvärr demonstrationer mot militären. En at innevånarne skjot på en husar utan att likväl träffa, och dömdes derför af krigsratten till döden, hvilken dom äfven genast utfördes. En posterande soldat blef lönligt anfallen af en person, utan att likväl farligt såras. Soldaten fasttog våldsverkaren och, då denne gjorde min af att undfly, genomborrade han honom till de kringståendes stora törskräckelse med bajonetten. En som det syntes mycket respektabel person tilltalade derpå den hastigt samlade mängden och bad dem att afhålla sig ifrån dylika ovyttiga excesser. De flersaldiga försök, som blifvit gjorda att oroa jernvägstrafiken, ha soranlätit 3:dje tyska armåökårens öfverbefäl att fatta det gräsliga beslutet, att såsom gisslan på hvarje tåg medtaga notabla personer från de banlinien närliggande trakterna. Enligt skritvelse från Nancy till Frankf. Ztig af d. 26 Okt. har enna åtgärd framkallat stor rörelse derstädes. Mairiet vägrade att upprätta en förteckning på lämpliga personer. Justitiepresidenten, hvilken hade beledsagat det första tåget, fördes då af gendarmer till bangården. Vidare kom ordningan till en advokat och åtskilliga köpmän, hvilka åfvenledes med tvång tördes dit. Från Wissembourg och andra städer i Elsas ha föreställningar mot denna åtgärd blifvit afsända till generalguvernörsembeet i Strasbourg. Moniteur Universel för d. 27 Oktob. offentliggör dekretet om upptagandet af ett lån på 250 mill. sres för nationalförsvaret. Det utbjudes till en kurs af 85, skall förräntas med 6 4, och infrias på 34 år, räknade från d. 1 April 1873. Regeringen likväl förbehället att vid hvad tid som helst, efter ett halft års förebud, infria obligationerna till pari. Sista delen af det tecknade beloppet skall inbetalas d. 1 Febr. 1871. Den allmänna subskriptionen öppnades d. 27 på morgonen och skulle slutas den 29 kl. 4 på e m. Lånet har, som bekant är, blifvit gynsamt upptaget i England och Moniteur lägger mycken politisk vigt härpå, ehuru orsaken snarare bör sökas i att lånet afkastar 7 9, och att man förlitar sig på Frankrikes materiella hjelpkällor. Ett mycket talande bevis härpå har man i de klagomål, som Köln. Ztgs korrespondent i Londen antör öfver, att tyskarne, isynnerhet i Berlin och Frankfurt, ha deltagit i lånet. Man döljer icke ens detta skrifver han man gör det