ofantlig tjenst, emedan den nu alldeles fruktlösa kampen skulle bli aflöst af ett perksamt och högsinnädt understödjande af ordningens och frihetens sak. Marskalken skulle i hög grad bidraga till att hjelpa Frankrike ur den förtviflade ställning, hvari det befinner sig och ur hvilket det ej kan komma, huru våldsamt det än anstränger sig, om han sålunda satte det i stånd att röra sig hän mot den enda lösningen. Om han uppträder så och om de tyska regeringarne hjelpa honom med att respektera Frankrikes vilja, såsom de lofvat, så skall han göra sig mera förtjent af fäderneslandet, än nägon statsman eller general före honom. Frankrikes räddning består deri, att det kommer ur sin närvarande ställning. Det skulle nästan vara ett underverk, om det kunde ske utan en revolution eller en monarkisk statskupp; men man har likväl nu sett, att ett dylikt underverk kan låta sig utföras. Ifall Tyskland later Bazaine utföra sin sändning, skall hån skörda en helt ny ära, och han skall tillförsäkra sig ett odödligt namn i historien, om han förstår, att i eller vid sidan af den provisoriska regeringen i Frankrike vara icke en Cromwell, en Monck, en Bonaparte, en Espartero, en Narvaez eller ens en Serrano, utan gör sig till ett insigtsfullt och verksamt redskap först för den tillfälliga regeringen, derefter för den konstituerande församlingen och till sist blir med samma lydaktighet och tillgifvenhet den lagligt uttalade nationalviljans trogne soldat. Det skall bli af intresse att en gång se alla dessa förhållanden belysta, hvilka ännu ligga i dunkel. Prins Napoleon har tillställt Daily News följande skrifvelse, dat. London d. 26 Okt.: Herr Redaktör! Jag har i ert nummer af d. 26 Okt. läst en artikel, i hvilken ni namnger mig och tillskrifver mig ett helt och hållet emot verkligheten stridande hanulingssätt, hvilket jag, hvad mig beträfsar, fullkomligt dementerar. Jag har kommit till England i och för enskilda angelägenheter; jag har icke sett general Bourbaki, som redan före min ankomst hade afrest; jag har icke sett general Boyer, hvars sändning jag först erfarit af tiduingarne. Hvad mitt uppehåll på Chiselhurst beträffar är sanningen följande: Efter min hitkomst begaf jag mig dit, för att betyga min kusin och hennes son min aktningsfulla vördnad, och återvände ditkallad af ett telegram. Det må vara mig tillåtet att ej underhålla allmänheten med hvad som föregick mellan kejsarinnan och mig; de, som känna mig, veta att mina åsigter alltid varit lika så lojala som liberala. Jag hyser den största aktning för den berömde marskalk Bazaine och för hans tappra arme, hvilken är sitt fadernesland tillgifven och trogen sin svurna ed, och det syntes mig, att för dess räddning allt borde försökas. Jag beklagar att er artikel, bemyndigad af jag vet icke hvem, tvingat mig att bryta en tystlåtenhet, som jag gerna velat bevara. Jag förblifver etc. Napoleon (Jerome).