Utanför Paris. (Från Times korrespondent) Versailles d. 17 Okt. General Burnsides besök i Paris och marskalk ss uppträdande i Bazaines adjutant general Boyeris högqvarteret i Versailles ha väckt förhoppningar, hvilka jag fruktar ej komma att realiseras. Allt antyder deremot ett beslut att påskynda belägringen — att i allmänhet pådrifva kriget med energi ända till det yttersta. Några upplysningar som jag erhållit ha föranledt mig att förändra en åsig som jag tror mig i ett föregående bref ha uttryckt, att nämligen staden Paris ej kan bombarderas från någou af de platser, som tyska armåen nu innehar. Efter hvad jag nu nyligen hört om skottvidden af deras gröfsta, på höga punkter uppställda artilleri, vill det synas som om flera delar at Paris kunna bli beskjutna och utsatta för förödelse och brand, som torde sprida sig öfver hela qvarter i staden. Det är sannolikt att Ver.ailles skall få bevittna en mycket stor historisk tilldragelse. Det går nemligen ett rykte, att kenungen af Baiern, konungen af Wurtemberg, storhertigarne af Baden och Hessen, skola komma hit, och att de i förening med de tyska furstar som nu äro här skola hålla ett stort concilium, hvarvid konungen af Preussen skall bli förklarad för kejsare af Tyskland. Detta omnämnes med all nödig reservation. I ett föregående bref omnämnde jag att belägringsverken skulle vara färdiga att öppna elden på en bestämd dato. Det är nu ej sannolikt att bombardemanget, om det blir något, kan börja förrän i första veckan tf November. Uthungringsideu tycks vara öfvergifven. Bombardemanget skall komma i stället. Det finnes, säger en militär som nyligen besökt Paris, 500,000 beväpnade män inom vallarne: men de utgöra ej en arm. Utan fältartilleri i proportion torde äfven en regulier armå af denna styrka finna det svårt att rycka fram på fältet utom skyddet af sina fästen. Så länge som dessa 500,000 man kunna bestrida vaktgöringen, bemanna fistningsverken och göra utfall. skall de vara vid godt mod äfven på små rationer. En vertikal beskjutning skall dock sannolikt bringa dem i samma tillstånd som Mac Mahons stora arme under Sedans vallar. Jag lemnar åt andra att diskutera nödvändigheten af att bombardera en sådan stad som Paris. Möjligheten af en sådan sak motser jag med en fasa, som skall delas af tusen bland dem som komma att deltaga deri, om de bli dertill tvingade af krigets förfärliga makt. andra få afgöra om Paris fall skall sluta kriget, eller om Lyon, Bordeaux och andra stora städer efter underrättelsens mottagande bli i den stämning, att de vilja dela samma öde. Den enda militära ursäkten för att befästa en sådan stad som Paris ligger i den omständigheten; att fäastena skulle hejda en fiendtlig armå och göra en belägring nödvändig, hvarunder Frankrike kunde uppställa en tillräcklig styrka för att upphäfva belägringen. Dertill synes det ej vara någon utsigt.