nänulagga dlancCtanu-C vademnal. Rättegangsoch Polissaker Poliskammaren Ett pols-kt-svenskt triumvirat. På angifvelse af handelsiukaren Herman Rotterosen var en hans kamrat med det expressiva namnet Isak Goldstein inkallad till förhör i poliskammaren igår, att ansvara för det han Mandagen i förra veckan uti sitt hemvist n:r 30 Sillgatan skulle ba bestulit Rotterosen på 345 rdr, hvilka penningar denne haft förvarade i en plånbok som legat i brösttickan. Om tilldragelsen härvid berättade Rotterosen, att han jemte några andra personer den ifiågavarande dagen på aftonen varit inbjuden till (iC ldstein på -en toddysamt att han efter intagandet at vett par dito blifvit ofverlastad, då Golustein antagligen begagnat sig än tilltället och bestulit honom på ofvannämnde 345 rdr. Goldstein förnekade helt och hållet angifvelsen samt inlemnade åtskilliga från tyska språket öfversatta frejuebevis, hvilka emellertid lydde på Israel Goldstein och icke på Isak Goldstein, som vore hans verkliga namn. Goldstein kunde icke nöjaktigt uppgiwa hvaritran han fått en 5-riksdalerssedel, som at honom blifvit lemnad till hans värdinna Onsdagen etter det stölden blitvit begangen och som igenkandes ha funnits bland Rotterosens penningar. En hustru Holmberg, Rotterosens hyresvärdinna, upplyste att sedan denne på Måndags attonen hemkommit något berusad hade han genast gått till sängs, samt att sedan han insomnat hade en 3:dje hans kamrat handelsidkaren Herman Sandberg, hvuken bodde i samma rum, hoprullat hans klader och lagt dem under hufvudet på honom. Då hustru H. frågat 5. hvarför han gjorde så, hade denne svarat: jo nu kunna vi vara tredade för misstankar ifall han har förlorat något-. Da R. vaknade samt saknade sina penningar började han gräta och beklaga sig öfver sin törlust. Sandberg hade då tröstat honom dormed att han nog finge igen sina penningar, hvilka de bara tagit ifrån honom på räljeri. Sandberg, som ätven varit med på toddykalaset hos Goldstem, bestred helt och hället värdinnans vittnesmål samt förklarade att det varit hans egua kläder, som han lagt under Rotterosens hufvud. Nagra sådana yttranden som hustru Holmberg uppgitvit hade han aldrig hatt. Den piga som passat upp vid kalaset hos Goldstein upplyste att de toddyar som RKotterosen fick blefvo uppblandade med branvin och porter samt att det varit tydligt att detta gjordes i atsigt att få R. öfverlastad. Sedan sådant lyckats hade Goldstein och Sandberg följt R. ut i en förstuga, men etter en stund åter inkommit i rummet med honom. Detta förnekades at Goldstein och Sandberg. För flera vittneus hörande uppsköts målet till d. I nästk. November, då såva! Goldstein som Sandberg vid hemtningspäfoljd åter skulle vara närvarande, hvarjemte de förbjödos att under tiden lemna staden. Öfverdådigt körandeArbetskarlen August Eriksson hade d. 8 d:s med tvenne hästar och vagn kört ötverdådigt på vägen å Hultmans holme samt dervid öfverkört flickan Anna Lisa Christiansson, som mycket illa skadades derigenom att vågnen gått ötver vekryggen på henne. Såsom vanligt vid dylika tillfällen, nekade Eriksson tör att ha kört fort samt förklarade att han endast färdats fram i gående och att det varit Anna Lisas eget fel att hon bler ötverkörd, enär hon oaktadt hans rop till henne att gå ur vägen, kommit springande rakt emot hästarne. Tvenne vittnen intygade dock att Eriksson vid ifrågavarande tillfälle kört i galopp samt icke brytt sig om att stanna sedan vagnen gått öfver tlickan, som kommit gående i en krök af vägen och således icke gerna kunnat se då Eriksson kom körande. Att Eriksson ropat till flickan att gå ur vägen, hade vittnena icke hört, ehuru de voro straxt i närheten der händelsen passerade. Eriksson dömdes i Måndags af poliskammaren att för ofverdädig framfart å allmän väg plikta 25 rdr samt ålades att ersätta målseganden tör hennes lidanden och tidsspillan med 10 rdr. Försumlig skorstenssejare. Vid 2-tiden natten till d. 21 d:s utbröt en stark soteld i huset n:r 3 vid Magasinsgatan uti den i samma hus befintliga vageriskorstenen, hvilken eld dock efter en stund lacktes utan att ha förorsakat någon skada. Då elden uppkommit genom vårdslöshet vid sotningen, var skorstenstejaren J. P. Lind, som skall hatva tillsyn vid sotningens ordentliga verkställande i denna stadsdel, till i går inkallau till poliskammaren att insvara för sin forsumlighet. Lind, som icke hade något att anföra till sin ursäkt och som förut plikat för enahanda förseelse, dömdes nu att böta 10 dr för vårdslöshet om tillsyn at sotning.