ROFFÖOGLAR). Roman af M. Braddon, förf. till Lady Audleyes hemlighet m. fl. Öfvers. från Engelskan. I yrseln talade hon om Montagu Kingdons låghet, om sin egen dårskap, sin ånger, sin längtan efter förlåtelse; men om sin döende man på vindsrummet i Ronen nämnde hon ej ett ord. Och så slumrade hon in i den eviga sömnen med sitt trötta hufvud lutadt mot sin systers bröst, utan att ha herättat sin historia, utan en vigselring på fingret till tecken af att hon dog som en hederlig mans hustru, utan några papper eller bref i sin lilla kappsäck, som kunde sprida något ljus öfver de fjorton år under hvilka hon varit utkastad i verlden. Mrs Halliday stannade i London för att se till att den trötta vandrerskan fick hvila i den lugna kyrkogård der hennes familj låg och der för henne valdes en dunkel plats, der hon fick hvila förgäten och okänd. Men ej alldeles utan namn. Mrs Halliday kunde ej lemna grafven uten en inskrift som påminde om den syster hon älskat. Stenen öfver Gustaves hustrus graf bar hennes slicknamn jemte det tröstrika bibelspraker om en ångerfull syndare. ) Forts, fr. N:o 247.