Från samme förläggare ha vi haft nöje! emottaga en vollym, kallad. Den religiösa Friheten af Edoard Laboulaye. Denna volym omfattar egentligen en samling afslutade uppsatser, hvilka förut varit synliga i den utmärkta franska tidningen JoOurnal des Dbats. Läsaren blir således något gäckad i sin förhoppning om att här finna en at den sjelfständige tänkaren och demokraten uttord fullständig afhandling om det för vår tid så vigtiga ämnet, den religiosa friheten. Men om än det yttre enhetsbandet saknas, så finnes likväl det inre. Det är en i lifveis skola genom reflex on vunnen litsäskädning, som här töreligger och tullt ersätter det bristande i den yttre enheten. Och denna åskadnng återigen kan sammanfattas i dessa ord ur det inledande soretalet: Sällsamt nog äro de som beträdt denna (reformationens) nya väg personer, hvilka stält sig utom hvarje kyrka, hvilka förkasta dogmen och som hvarken tro på symbola eller kyrkomoten. De hatva brutit med traditionen, de tala aldrig hvarken om treenigheten eller om kristi försoningsofter. Det kunde tyckas, an de nedsatte fråisaren, då de beröfva honom hans sekelgamla gloria. Ingalunda. I det de till oss nämna menniskones son, honom som burit våra lidanden och våra sorger, göra ue honom sannare och större. Denna bild at den korsfaste som räcker oss sina blödande armar, har aldrig varit mera ljuf eller mera tilsbedjansvärd. Kristi gudom väcker vår häpnad, hans mensklighet drager oss tili sig och fängslar oss; om vi ock vore hedningar såsom höfvitsmannen, mäste vi med honc... etro a: Denne man är sannerligen Guds son! -Sadana torskningar öppna ett nytt tidevart. Dessa undersokningar, iulltoijda från alla häll med de mest olika syltemal, uppröra redan sjalarnes djup; måhända skall det som annu endast är ett försök at nägra lärda snart bli kristenhetens gemensamma arbete. Det är icke en särskild kyrka, som tager sin början, det är icke en ny retormation som rör på sig, det är mycket mera, uet är en ny ansträngning för att komma till sanningen. Den uag är inne, då kritiken gör upp sin räkning med evangelium, det är en rörelse, som man icke skall kunna hejda. Bör man trukta henne? Nej, om man tror på sanningen, om man är ötvertygau, att hos ljusets fader ingen förvandling är, eter ljus och mörkers omskiftelse. I religionen framtör allt gacka revolutionerna i ideerna alla menskliga beräkningar; sanningen är till den grad menniskans lit, att man icke kan nalkas henne utan gagn; hon tralsar tillochmed dem, som bekämpa henne. En enda sak viss, och det är, att hvarje gång, som man genomforskat evangelium för att uer reuligt söka sanningen, har en pånytttödelse at tron intrassat. Detta är nog, för att hysa sörtroende till framtiden. Men sökandet efter sanningen kräfver ett tullstandigt oberoende. Det är dertor, som man från alla häll fordrar de religiösa bekannelsernas politiska frihet, skilsmessa melian kyrka och stat. Laboulaye är, såsom läsaren finner, en högt tänkande demokrat — i politiken och det sociala såval som i det religiösa, hvars lif och frihet i grunden äfven betinga statens och samhallets ht och trihet. På samma törlag har utkommit sjette häftet af Rom, dess tillkomst utveckling, verldsvälde och tortall at Wiihelm Wägner, omtattande i sin populära, med träsniv nkligt illustrerade behandling kampen mellan militärstaten Rom och handelsstaten Kartago, ändande med detta senares undergang. Under tider, då verldshistorien snabbt lullskritver flera af sina sidor på några så dagar, har det för den tankande nägonung tröstansiuilt att i det förflutna skåda verldsandens gång genom tiderna och slagtena (utan att man dertör behöfver ansluta sig till en hegeliansk panteism.) Det har någonting tröstansfult, sade vi derför att historien om det förflutna visar oss, huru, alit oaktadt, menniskoslägtets utveckling till frinet och ljus stadse skridit framåt, om ock ett skenbart, tilitalligt återgående stundom visat sig. Dertör alska vi historien, som, på samma gång hon är det förunnas epitaphiu:v, afven är tramtidens löfte. Samme verksamme förläggare har älven börjat utgifvandet af ett verk, hvilket helt visst skall tillvinna sig allmänhetens stora uppmärksamhet, nem. en Geograsisk-statistisk atlas öfver Sverige, etter topograsiska och ekonomiska karwerken jemte offentliga handlingar och enskilda uppgitter utarbetad at dr J. M. Larsson. Det nu utkomna första häftet innehäller en med den största sorgfällighet och klarbet utarbetad karta ötver Skåne och Blekinge, hvilken saljes till det relativt låga priset af rdr 1:50. Behotvet af ett sådant kartverk som detta är omisskänneligt, hvadan vi ega den tulla tillforsigten. att det storartade förlaget skall rona nödig uppmuntran, Af det omtattance verket Nordiske Digter i vort aarhundrede ba vi tran forlagsbureauet i Köpennamn emottagit 17:de hattet, mnehällande Carl Piougs, v. Brauns och C. A. Wetterbergs portratter, jemte utdrag ur deras arbeten. På samma förlag ha utkommit andra bandets 4:de och och 5:te samt 3:dje bandets 1:sta och 2:dra häftev at den nya kritiska upplagan af Holbergs Comordier. j Från dev Gylden salske Boghandel i Röpenbomn ha vi erhånit till aumalan forts. och slut af den nya goutköpsupplagan af den gouterade romanen Fra Piszza del Popolo at Vilhelm Bergsöe, bvilken ratvisigen vackt ett mindre vanligt uppseende och tulochmed blikvit på andia språk öfverllyvad. På samma förlag bar utkomisit andra bandets tredje häfte at Den kristne Kirkes Historia at Fr. jlammerich, bvilket ätven i Sverige högt