Cambettas proklamation. Den proklamation, som Gambetta efter sin ankomst till Tours utfärdade, lyder sälunda: -Ppå den republikanska regeringens befallning har jag lemnat Paris, för att tillika med parisarnes förhoppningar bringa eder instruktioner och befallningar från dem, hvilka emottagit det uppdraget, att befria Frankrike från fienden. Paris, som i sjutton dagar varit inneslutet, visar skådespelet af öfver 2 mill. menniskor, hvilka glömma alla tvister, för att samla sig under republikens baner, och vilja omintetgöra angriparnes planer, som voro bygda på vår inre oenighet. Revolutionen fann Paris utan kanoner och utan vapen(?); nu ha 400,000 beväpnade nationalgardister, 100,000 mobilgardister från departementen och 60,000 man regelbundna trupper samlat sig kring det nationella baneret. Fabrikerna gjuta kanoner och qvinnorna tillverka en million patröner om dagen. Hvarje bataljon af nationalgardet har två mitrailleuser. Man gjuter ätven kanoner för nationalgardena, för att de må kunna göra utfall mot de belägrande. Fästena äro besatta med matroser; de äro försedda med ett utmärkt artilleri, hvilket serveras af de första kanonierer i verlden. Deras eld har intill detta ögonblick hindrat fienden frän att uppkasta den minsta förskansning. Vallgördeln, som d. 4 Okt. försvarades af 500 kanoner, försvaras nu af 3,800, och ammunitionen utgör 500 skott för hvarje kanon. Man fortfar med största ifver att gjnta kulor, och hvar och en har sin plats anvisad för striden. Vallgördeln hålles ständigt besatt af nationalgardet, hvilket från morgon till qväll har exercisöfningar. Dessa improviserade soldaters hållning och skicklighet tilltager med hvarje dag. Bakom stora vallgördeln gifves ännu en tredje försvarsgördel, bestående af barrikader, bakom hvilka parisarne nu till republikens försvar ånyo funnit den anda, som lifvade dem vid gatustriderna. Allt detta är utfördt i lugn och ordning, samt med allas entusiastiska bistånd. Paris är ointagligt. Det kan hvarken intagas eller öfverrumplas. För preussarne äterstodo ännu två medel att taga hufvudstaden i besittning, uppror och hungersnöd. Uppror tycks ej komma i fråga, lika litet som hungersnöd. Paris, hvilket förstår att proviantera sig, har tillräckligt att under flera månader trotsa fienden, så stora förråd af födoämnen finnes derinom, och det skall med manligt tålamod finna sig i försakelser och kostnader, för att gifva sina bröder i departementen tid att skynda det till hjelp. Sådant är, utan att förtiga något, tillståndet i Paris. Denna ställning uppfordrar eder till stora pligter och ansträngningar. Er första pligt består deri, att icke tänka på annat än kriget. Derefter skolen j broderligt eiterkomma den republikanska styrelsens befallningar, hvilken har sitt ursprung i nödvändigheten och rättvisan, hvilken icke vill tjena äregirigheten och icke eger någon annan känsla än att rycka Frankrike upp från den afgrund i hvilken monarkien störtat det. Sedan detta skett, skall republiken vara grund