Frankrikes militära förluster i kriget. Tidningen Staatsanzeiger offentliggöi SsJnde uppgitter öfver krigsfångar och den vateriel som tagits af de tyska armåerna sean krigets början: De rekognosceringar och förpostfäktningar som utgjorde inledningen till kriget voro naturligtvis endast ätfoljda af lindriga förluster, såsom vid Gersweiler, Ludweiler, Sturzelbrunn 0. s. v. Den 2 Aug., då staden Saarbräck för en tid blef öfvergifven at preussarne, kostade fransmännen sex officerare och 67 man. Slaget vid Wissembourg lemnade 30 officerare och 1000 man i segervinnarnes händer samt dessutom 4 mitrailleuser, 15 fyrapundiga och 7 åttapundiga kanoner, 31 ammunitionsvagnar, 13 bagagevagnar och 14 infanterivagnar med patroner. I slaget vid Woerth förlorade fransmännen 6000 fångar, hvaribland 100 officerare, två örnar, 6 mitrailleuser, 35 kanoner, 42 vagnar, 200 hästar, två divisionertross och tält samt två jernvägsträner med proviant. Samma dag förlorade de vid Spicheren och följande dagar vid Reichshofen och Saargemund 256 fångar, 4 kanoner, 40 pontoner, ett tältläger, åtskilliga magasiner, 10,000 ylletäcken, 40,000 cwt ris, kaffe, socker, rom, vin och skorpor, äfven stöflor och militärmössor, damaskor och tobaksrationer; ensamt ai dessa senare en million. Med de befästade platser som gäfvo sig åt de tyska trupperna under första hälften af Augusti månad, föllo i tyskarnes händer vid Hagenau 9 officerare och 103 man med 80 hästar och stora förråder af vapen etc.; vid Lichtenberg 3 officerare, 280 man, 7 kanoner, 200 musköter, 30,000 patroner, krut etc.; vid Lutzelstein musköter och ammunition och vid Marsal 60 kanoner. De tre striderna framför Metz, jemförda med de stora uppoffringar de kostade på tyskarnes sida, voro ej så framgångsrika i afseende på materiel som de föregående och efterföljande striderna, ty fienden var alltid i stånd att radda sin materiel under skydd af den starka fästningen. Vionville kostade dock fransmännen 36 officerare och 200 man, Gravelotte 64 officerare och 3000 man fångar, och deras totala förlust under alla dessa tre dagar uppskattas ingalunda för högt då den uppgifves till 25,000 man. Under tyskarnes vidare framryckande föll fästningen Vitry med 17 officerare, 850 man och 16 kanoner i deras händer. Striderna vid Nouart, Beaumont och Sedan, före sistnämnda stads kapitulation, bragte i tyskarnes händer omkring 30,000 fångar samt ett stort antal kanoner och örnar; striden vid Beaumont förorsakade fransmännen en förlust af 7000 fångar, två örnar, 11 mitrailleuser, 23 kanoner samt deras tältläger; i striden vid Sedan före kapitulationen förlorade de 25 kanoner, två örnar och 25,000 man. Kapitulationen af Sedan bragte i tyskarnes händer marskalken, 39 generaler, 230 stabsoch 2095 andra officerare samt 84,450 man, derjemte 14,000 sårade, alla dessa regementens örnar, 70 mitrailleuser, 330 fältoch 150 fästningskanoner samt 10,000 hästar. Återstoden af armeen, omkr. 14,500 zman med 12,000 hästar, kanoner och kanonvagnar blef afräpnad på belgiskt område. Fransmännens förluster i de belägrade fästningarne kunna ännu ej uppgifvas. Det är endast kändt att Strasbourgs garnison vid ett utfall d. 3 Ang. förlorade 3 kanoner, vid ett annat d. 2 Sept. en officer och 4 man i tängar. De trofeer och förråder som föllo i tyskarnes händer vid kapitulationen af Laon ha ännu ej blifvit offentliggjorda, men deri inbegripes 23 kanoner och en mängd musköter. Då man adderar ihop dessa framgångar vid åtskilliga tillfällen, fransmännens förluster och de tyska armåeernas segerbyten under nu pågående krig, som ännu ej varat mer än två månader, blir resultatet då de döda och sårade ej tagas med i beräkningen följande; — En marskalk, (39 generaler, 3250 officerare, 104,750 man och 14,000 sårade i Sedan; 10,280 hästar och ätminstone 56 örnar, 102 mitrailleuser, 690 fältoch fästningskanoner, öfver 400 standar, åtskilliga pontoner, magasiner, jernvågsträner, äfvenledes ett nästan oräkneligt antal vapen, ammunition, klädesoch ekiperingsartiklar, fourage och proviant. — Till detta enorma antal kunna nu de segerbyten, som tyskarne tagit i Toul och Strasbourg, ärvenledes bli lagda.