Striderna utanför Mets. En korrespondent till Times skritver från tyska armåen framför Metz d. 23 Sept. följande: Den verksamhet, som observerats i det transka lägret och hvarpå jag i mitt sista bref häntydde, har visat sig vara ett förebud till fiendtliga rörelser. Det är möjligt, tillochmed sannolikt, att ändamålet men dessa rörelser blott är att oroa de belägrande trupperna på samma gång som att genom rekognosceringar erhålla kunskap om styrkan af de tyska positio nerna. Det vissa är att de lyckats hålla de tyska trupperna strängt sysselsatta. På vissa punkter har manskapet nästan beständigt varit under vapen under de sista 36 timmarne eller mera, dock med korta mellanstunder för att njuta föda eller hvila. För att ej tala om obetydliga skärmytslingar och forlupna bomber, egde i går en liten affår rum i den omedelbara närheten af den post som jag besökte och beskref i mitt sista bref. Jag gick åt det håll hvarifrån jag hörde skotten, mot La Grange-aux-Bois till, och fann att fienden ryckte fram mot denna plats. Under skydd af en häftig artillerield från Fort Quelen, föregången af ett regn at bomber, utaf hvilka somliga föllo ned i Grange och andra ända bakom Ars-Laquenexy, der de åstadkommo stor skada på kyrkan, framryckte en stark division franska trupper. De utgjordes at artilleri, kavalleri och infanteri. De hade förut blifvit rekognoscerade af tyskarne från en förträfflig observationspunkt i grannskapet. Dessa senare visste af hvilka vapenslag de voro sammansatta, deras styrka och riktning samt voro derföre genast beredda att möta dem och i stånd att undvika ett onödigt uppoffrande af lif vid sina förposter. Det franska infanteriet kastade sig in i skogarne omkring La Grange-aux-Bois och utbredde sig på en linie, som hade ungefärligen en eng. mils utsträckning, mot den preussiska högern. Derigenom blef naturligtvis de preussiska förposternas ställning vid La Grange-aux-Bois ohållbar. Varnad för hvad som skulle komma att inträffa, hade Jag redan omkring en fjerdedels timma förut lemnat Grange och från den plats der vi stodo kunde vi se rökmolnen ur gevären och höra vapengnyt. Preussarne begagnade vid sin retratt skickligt af hvarje träd och kulle, och skyddade bakom en rad bröstvärn, som de kastat upp för att stärka sin ställning, skoto de oafbrutet på den framryckande fienden och tillfogade honom åtskilliga allvarsamma förluster. För att uppnå den plats der deras hufvudstyrka var koncentrerad, måste de passera ötver ett område at ungefär en half eng. mil, och för hvarje tumsbredd mark stridde de skickligt och tappert. Klockan var nu omkring 3. Fransmännen förlorade vid framryckandet fördelen at att understödjas at sitt artilleri och kavalleri, ty tyskarne hade ästadkommit sådana hinder på vägarne genom talrika och starka barrikader, uppförda af fällda träd, och beskaffenheten af den med tät skog bevuxna marken var så ogynnsam, att några beridna trupper ej kunde uträtta något och kanonerna ej fortskaflas. Men hela denna tid föll ett beständigt regn af bomber på Mercy-le-IIaut och Ars-Laquenexy från Forts Quelen och S:t Julien. Vid föreningen at de vägar som leda från Mercy och Ars — hvilka bilda nästan räta vinklar — träffade vyskarne på sin hufvudstyrka. En stor massa trupper af alla vapenslag hade blitvit koncentrerad här och uppställd i starka positioner. Tyskarne togo genast till offensiven och rusande till anfall med en oemotståndlig häftighet, drefvo de tillbaka fransmännen i ansenligt snabbare fart än den med hvilken dessa framryckt. Alla de tyska trupper som voro engagerade buro sina tornistrar, matkärl fästade ofvanpå dem och sina kappor. Kappan r slängd korsvis öfver skuldran rundtomkring tornistern och under motsatta armen. Kappan på detta ätt buren har afvändt mången kula och räddat litvet på mången tysk soldat. På detta sätt ekiperade underhöllo de mot det franska artilleriet en så mördande eld, att detsamma omöjligen kunde hålla stånd. Redan vid framryckandet hade det funnit hvilket starkt motstånd en ringa styrka kunde göra, då den stridde med tapperhet och manövrerade med skicklighet. De trska trupperna rensade skogarne och drefvo fransmännen ut på öppna fältet, hvarest dessa ledo betydliga förluster. La Grange-aux-Bois blef hastigt åter besatt och kl. 5 hade fransmännen blitvit tillbakadrifna inom sina linier. Affären räckte ungefär i fyra timmar. Jag hade varit i La Grange aux-Bois omkring kl. ett och straxt före kl. fem återinträdde jag der med de tyska trupperna. Detta var andra gången det bhfvit taget af fransmännen, men hvarje gång har deras ockupation blitvit at kort varaktighet. Det regemente som uthärdade första angreppet på tyskarnes sida var 13:de regementet af I:sta westfaliska insanteridivisionen. Det kompani som hufvudsakligen var engageradt i förpoststriden var kompaniet n:r 1, under befal af förste löjtnant Ritter, som blet lindrigt sårad. Han var den ende sårade ofticern. Inalles blefvo 15 man sårade och en dödad på preussiska sidan. De franska forlusterna voro ansenliga. De lemnade fångar i vara händer, men jag har ännu ej hört huru mång De fångna och sårade på båda sidor blefvo ge transporterade till Saw bräck. D. 24 September. ens strid var blott ett preludium till ett mera allvarsamt anfall i dag. Från vårt observatorium i slottet vid Mercy-le-Haut kunde vi denna morgon se en stark truppstyrka samlas under murarne af Fort St. Julien, och kort derefter tågade den ut på den väg som leder från fästet och sträc3 ker sig mot preussarnes höger. Det var mycket vacst Gård ——