Smånyheter från kriget. En belgisk tidning innehåller följande berättelse om en spion, som råkade illa ut. En fransk kapten hade iklädd bondkläder lyckats undkomma från Sedan och befann sig i ett litet värdshus vid gränsen, der han intog en tarflig måltid. Plötsligt inträdde en preussisk officer åtföljd af en slagtare från Montmedy och gingo in i ett sidorum. Dörren blef stående halföppen, så att den franske kaptenen kunde se den preussiske officere. göra åtskilliga anteckningar efter slagtarens diktamen, hvaretter denne erhöll några guldmynt. Kaptenen låtsade som om han ingenting sett, skref ett par ord på en bit papper, kuverterade det, skref en adress utanpå, betalte sin förtäring och satte sig på en bänk utanför dörren. En stund efter kommo preussaren och slagtaren ut samt aflägsnade sig åt hvar sitt håll. Kaptenen sprang efter slagtaren, slog honom på axlen och sade. Hör på, min vän! Ämnar ni er icke till Montmedy? — Jo, svarade slagtaren, Jag bor i Montmedy och har varit ute för att köpa kreatur, men här finnas inga, soldaterna ha tagit allt. — Ni har således irgenting emot att göra er en liten extra-inkomst. Ni får 20 fres om ni vill öfverföra detta bref till kommendanten i Montmedy och ni får lika mycket, om ni medför svar tillbakaSlagtaren nickade bifall, tog de 20 fresen och skyndade sig till Montmedy med brefvet till kommendanten, som knappt hade läst det till slut förr än han sände bud på 4 man och 1 korporal, som förde slagtaren ut på en bakgård..... Några sekunder derefter hördes en gevärsalfva. Den franske kaptenen, som sedermera öfver Lille flyktade till Paris, roade sig först med att ett par dagar observera den preussiske kaptenen, som hvarje dag med en kronometers punktlighet infann sig på mötesplatsen, väntade en timma på slagtaren och derpå med tankfull uppsyn återvände till Sedan. — En Londoner-tidning Sporting Life vill veta att Måndagen d. 19 d:s å offentlig auktion i London försåldes 14 bättre och sämre hästar, hvilka uppgåtvos ha tillhört en fransk adelsman, men i Jelfva verket voro kejsare Napoleons egendom, undgått förödelsen vid Sådan och öfver Hastings ankommit till Tattersalls i London. De lemnade en försäljningsinkomst af c:a 9200 rdr. En resvagn och en lätt packvagn, hvilka tillhört kejsaren och af honom begagnats under kriget utbjödos jemväl, men återropades i brist på antagliga anbud. De kejserliga vapnen voro utskrapade från vagnsdörrarne äfvensom alla andra kejsardömets emblemer borttagna från seltygen m. m. — I tyska tidniagar cirkulerar i dessa dagar en mirakulös historia om en Sachsisk kavallerist vid namn Mucke, som i kavallerifaktningen vid Busancy d. 28 sistl. Aug. utfört följande märkliga bedrifter. Under fäktningen sköts hans häst under honom och i fallet tappade han sin hjelm. Plötsligt ser han sin löjtnant omringad af 8 afrikanska jägare, hvilka nära nog lyckats rycka denne af hästen. Mucke ilar fram med sabeln i sin högra hand, sprätter upp magen på en fransman, hugger hufvudet af em annan, drar samtidigt med venstra handen sin löjtnant upp på hästen och klyfver slutligen em tredje fiendes hufvud. Nu jagade löjtnanten de öfriga på flykten, men dessförinnan han Mucke dock ytterligare med att sprätta upp magen på en fransk löjtnant. Men nu sjönk han också utmattad till jorden efter att ha blifvit sårad sex gånger och i detsamma framstörtade tre transka ryttare och stucko honom i underlifvet med sina länsar. Men märkvärdigt seglifvad måtte ändå den tappre Mucke ha varit, ty han dog alldeles icke af sina 6 sår och 4 lansstygn, utan befinner sig ganska väl på lasarettet i Leipzig. — WVoss. Ztg spår att kriget kommer att räcka myeket länge enär kung Wilhelm skickat efter sin vinteröfverrock och öfriga vintergarderob. — Belägringar af Paris ha förekommit äfven i äldsta tider. År 845 plundrade normanderna staden, som hade öfvergifvits af innevånarne. Åren 856-57 plundrade de den igen och brände några kyrkor; år 361 plundrade de den för tredje gången och nedbrände ännu flera kyrkor samt upprefvo den s. k. stora bron, som förde öfver Seinen på norra sidan af La Cit. Är 855 belägrades Paris ånyo af 33,000 normader, hvilka först uppgåfvo belägringen efter freden med kejsar Carl 886. År 976 ryckte kejsar Otto II i spetsen för 60,000 man mot Paris och afbrände en förstad, men nödgades draga sig tillbaka. År 1429 blef Paris angripet af Karl VII:s trupper och år 1456 intaget af fransmännen, under anförande af grefven af Richemont, konnetabel af Frankrike, och den engelska garnisonen måste springa öfver klingan. År 1589 belägrades staden af Henrik IV och förstaden S:t Germain blef plundrad; angreppet förnyades 1590, då en stor del af befolkningen förgicks af svält. År 1814 höllo de allierades trupper sitt intåg i Paris och lägger man nu till detta alla