Telegrammer. STOCKHOLM d. 29 Sept. Till byråchef för Vågoch Yattenbyggnadsstyrelsen har kapt. Gustaf Nerman t. v. blifrit förordnad. Till svensk vicekonsul i Papenburg under konsulatet i Hamburg har handl. Louis Brägmann blifvit utsedd. TOURS d. 29 Sept. om den konferens Favre nyligen haft med Bismarck meddelas följande: Favre uttalade till en början sin förkastelse af alla vilkor, hvilka voro af beskaffenhet att förvandla freden till ett kort, hotande vapenstillestånd. Bismarck svarade derpå, att om han ansåge någon annorlunda beskaffad fred vara möjlig, han genast skulle underteckna den, iillaggaude att Pariserpöbeln störtar regeringeu om 3 Paris tagits inom några dagar. Frankrike skule för öfrigt lika litet glömma Såden som Waterlso eller Sadowa; det skulle ovilkorligen snart ånyo angripa Tyskland. Favre nekade att deuna förmodan voro riktig och begärde att fredsvilkoren måtte från tysk sida formuleras. Bismarck svarade att Tyskland ferdrade Elsas och departementet Moselle (jemte Metz) ända till Chäteau Salias. Favre hänvisade till att Europas hällning möjligen kunde bli förändrad, hrarjemte han erinrade om nödvändigheten att tid lemnades för konstituerande församlingen att sammankomma. Bismarck afböjde emellertid vapenstillestånd. — Den 19:de försiggick andra konferensen, hvarvid förhandlingarne uteslutande rörde sig kring fråsau om vapenstillestånd. betta möte aslopp atan resultat. — Vid sammanträdet d. 20 begärde Bismarck såsom vilkor för beviljande af ett vapenstillestånd att Strasbourg, Toul och Pfalzbourg skulle öfverlemnas till Tyskarne. Då Favre nämnde att konstituerande församlingen skulle sammanträda i Paris, begärdes dessutom Fort Valerien. Härå genmälte Favre att enklare vore att straxt fördra Paris, Då Favre visade förtrytelse öfrer begäran att Strasbourg skulle öfrerlemnas, lofrade Bismark att tala med konangen af Preussen om denna sak. Konungen vidhöll emellertid fordran om att Strasbourg skulle öfverlemnas och dess besättning göras till krigsfångar. Favre iog derefter afsked, öfvertygad om att kriget måste sortsättas så länge Paris förmår göra motstånd. Favre slutar sitt meddelande med följande ord: Jag ville fred, men möttes af en okuflig lust till eröfringar hos våra motståndare. Jag sökte en möjlighet att befria Paris, men fick till svar att Frankrike måste passera det Candinska oket. Vi säga Europa detta, och äro ense om att tillbakavisa den förnedring, man ernar oss! — Den 21 sände Favre en depesch till Bismarck, hvari han tillkännagaf att vilkoren vore oantagliga. Favre konstaterar att förhandlingarne icke varit utan resultat, emedan all tvetydighet härigenom undanröjts. Nu äro Preussarnes afsigter kände. Slutordet är likväl ännu icke uttaladt. Dess beskaffenhet beror på franska nationens ståndaktighet. MUNCHEN d. 129 Sept. lisistera Delbräck afreste i går härifrån. BERLIN d. 29 Sept. Från Ferrieres meddelas under gårdagen att fyra telegrafledningar dels mellan Paris och Rouen, dels söderut i Seines slodbädd och under jorden blifvit afskurne. BRUSSEL d. 29 Sept. Ett kungligt budskap upplöser representantförsamlingeus extraordinära sammanträde. Åll torghandel med hornboskap bar blifvit förbjuden. LONDON d. 29 Sept. De engelska morgoutidningarne råda Frankrike att komma till insigt om att ytterligare motstånd är fruktlöst. ANTWERPEN d. 29. En våldsam vådeld bar ubratit i ett sockermagasin i natt. Elden rasar ännu. KÖPENHAMN d. 29 Sept. Kronprinsessan och den nyfödde prinsen befinna sig båda väl LONDON d. 29 Sept. Enligt bref från Paris af d. 25 råder i staden stor entusiasm och god hållning ; mobilgardets uppförande beundransvårdt. Byggandet af barrikader fortsättes ifrigt. — Lyon: Mationalgardet har nedtagit de röda fa