Från Paris skrifves under d. 18 d:s till Berl. Tid. följande: Om de små enskilda fäktningar, som egt rum här i trakten, lemnar jag i dag inga underrättelser. Telegrafen torde redan berättat er om de kända detaljerna. Jag vill blott nämna, att ett par bataljoner mobilgarde visat sig mycket tappra vid affären utanför Ivry och att 3 spejare will häst, som i går under en rekognoscering vid Cråteil blefvo sårade, fördes i triumf genom gatorna till lasarettet i Tuilerierna. — Icke så få fientliga ulaner ha hitförts som fångar; under de sista dagarne ha minst 40 anländt; pojkar hurrade naturligtvis etter dem, men föröfrigt fingo de lugnt passera och damerna tycka dem vara rjolis gargons. — Ni kan tänka er hvilket egendomligt skådespel Boulevarderna nu förete. Kafeerna äro ännu fullsatta, isynnerhet af mobilgardister från landet, hvilka dricka sina 3 å 4 Mazagrans om dagen (till 5 cent. glaset) vid de små borden på trottoirerna. Butikerna äro ännu öppna, men hafva ringa handel. Här är det äfven mobilgardisterna som visa sig och köpa någon liten pariserpresent till de sina medan de ännu äro i lifvet. — Gatorna äro alldeles fulla med dam på grund af den längvariga torkan och sedan sopning och vattning upp hört. — Priserna på köttvaror äro mycke modererade och billigare än före belägringen. — Fruktande, att under hufvudstadens belägring, detacherade kårer af fienden skulle hemsöka krigshamnarne, de sista bålverken och grundfästena för franska sjömakten, haf vice amiral Reynaud, prefekt öfver det andra ma rinarrondissementet i Brest, utfärdat en pro klamation till innevånarne, hvaruti han uppmanar dem och sjöfolket, att etterlikr: Paris i sitt hjeltemodiga försvar. Han sä ger: Brests hjelpmedel i atseende på materiel och proviantering äro utomordentliga. Fästningsverken äro nyligen iständsatta, cc utskjutande verken förbättrade och utvidgade, utanverken beväpnade och besatta. En mängd kanoner äro redan uppställda; inom få dagar skola 150 kanoner af svåraste kaliber bilda en fruktansvärd eldlinia. Platsens stridskrafter; nationalgardet och de anmälda bataljo nerna från hären skola bilda en beväpnad och beslutsam kår at mer än 10,000map. Enligt ett telegram af den 20 Sept. från Bern till TIadep. Belge, har den prenssiska befälhafvaren öfver belägringsarmeen framför Strasbourg, general Werder, nekat underteckna flera ansökningar för personer, som önska lemna staden, och hotat med ett allmänt bombardement, om fästningen, uppgifves inom utsatt tid. Katakomberna i Paris, som under jorden till en del sträcka sig ut öfver den inre fortifikations-muren, ha på general Trochws befallning blifvit omsorgstullt undersökta och alla misstänkta förbindelsevägar spärrade. De minarbetare som skola bevaka katakomberna, hafva blifvit beväpnade. Peussarne fästa stor vikt vid, att deras ingeniörer fullbordat anläggningen af jernbanan mellan Remilly och Pont-å-Mousson. Linien skall gå genom Nancy och Chålons; på detta sistnämnda ställe skall en stor depot för alla krigsförnödenheter upprättas. Enligt ett meddelande till Times) har all den dertill nödiga materielen redan flera år legat färdig i Coblenz. I fästningen Sådan, hvilken som bekant äfven är en ansenlig fabriksstad, kom befolkningen d. 15 Sept. i stark rörelse vid ryktet om, att marskalk Bazaine slagit preussarne vid Metz och framryckte mot Sedan, som han ämnade bombardera för att fördrifva preussarne derifrån, Några dagar förut hade staden blifvit förklarad i belägringstillstånd, utan att innevånarne kunde fatta orsaken dertill; nu då ryktet om Bazaines framryckande blef spridt trodde man, att preussarne redan erhållit underrättelse om, att deras ställning i Sdan var hotad och att de beredde sig till försvar. Det uppstod nu en formlig panik bland innevånurne, som fruktade att ånyo få upplefva dylika händelser som d. 1 och 2 Sept. Den ena familjen efter den andra, män, qvinnor och barn, flyktade i vagnar och till tots med sitt bohag till belgiska staden Bouillon, hvarest de samma afton i mängd infunno gig. Tusende belgare voro samlade vid bron, för att åse detta uppträde få närmare underrättelse om den väntade nya striden vid Sdan, Dagen efter erforo flyktingarne, att det blott varit blindtiallarm, och de återvände småningom till