sig djupt berörda at den adla naålmins. SVAR 1 åt 15 visar, i det att det midt under så många förfärande händelser och allvarliga rörelser står förtröstansfullt redo att bringa det sista offret. Den beväpnade nationen stiger ned på valplatsen, utan att se sig tillbaka, i det den endast har för ögonen sin stora och enkla pligt att försvara sin härds oberoende. Jag beder eder, m. h., att utveckla dessa sanningar för den regering, hos hvilken ni är accrediterad. Den skall inse, hvad vigt som bör tilläggas dem, och sålunda bli i stånd till att bilda sig en riktig föreställning om våra tankar och afsigter. Om vi lemna den ej tullt lämpliga, polemiska tonen mot det redan failna kejsardömet å sido, så framgår af denna skrifvelse, att Paris är beredt till försvar och det skall med all makt motsätta sig de preussiska armåernas intåg. Det skall således bli en kamp om den bildade verldens hufvudstad. Tungt drabbe ansvaret derför det vinningslystna Tyskland med dess furstar och statsmän! Framgången för de tyska vapnen beror isynnerhet af tvenne omständigheter, hvilka ej böra underskattas: neml. af belägringskanonernas och deras ammunitions snara inträffande samt af belägringsarmåens regelbundna och tillräckliga proviantering. 1 afseende på belägringsmaterielen är det för preussarne nödvändigt, att de äro i besittning af en jernvägslinie, som förenar den tyska gränsen med Paris, och de ha derför äfven anlagt en fältjernbana, som kringgår Men från Remilly till Pont-å-Mousson, under det att de börjat med kraft belägra det jernvägen dominerande Toul. Innan denna fästning tagits, kan en kraftig beskjutning af Paris icke företagas. Med oro afvaktar man derför å fransk sida, huru det skall aflöpa i Toul. I afseende på provianteringen återigen befinna sig de tyska armöberna nu vid östra kanten af Frankrikes rikaste provinser, dess kornoch köttbodar. Det utomordentligt star ka kavalleri, öfver hvilket de tyska armåerna förfoga, gör det möjligt för dem att skicka utskrifningskolonner af ryttare genom departementen mellan Seinen, hafvet, belgiska gränsen och Oise, för att förse belägringsarmeen med god och tillräcklig proviant. Men i Frankrike uppväxer ett nationalförsvar, hvilket kan genom ströfkårer å sin sida med utsigt till framgång ansenligt försvåra dessa tyska utskrifoingar, under det att de äfven kunna genom att oroa jernvägsförbindelserna, afskära tyskarne från deras operationsbasis med Tyskland, och sålunda försvåra deras ställning i detänklig mån. A. vigt kan härvid den stora Loire-armå bli, eom nu är under bildning och redan uppnått en betydande styrka. Tyskarne skola således ha stora svårigheter att äfven i detta afseende bekämpa, isynnerhet som de befinna sig långt inne i ett fientligt land. Det kan derför bli en möjlighet, att de ej skola vara i stånd av fullfölja sin afsigt att, om man får tro den telegrafiska uppgifter om Besmarck, uthungra Paris, hvilket enl. alla samstämmiga uppgifter är väl försedt för minst tvenne månader. Den i Berlin utkommande Kriegszoitungsäger för d. 15 d:s — ehuru vi böra bemärka, att de tyska armerna sedan dess ryckt fram till Parig befästningar — att de i en stor halfeirkel trån Senlis till Melun framryckande armåernas operationer måste alltjemt stå i öfverensstämmelse med hvarandra, hvartill hörer, att de i centern befintliga trupperna förkortade sin marschtakt, tills flyglarne på sin längre väg i lika mått närmat sig Paris. Härigenom uppstod naturligtvis ett dröjsmål. Det skulle dessutom ej varit af någon nytta, om en enskild kår lagt sig utanför fästningen, ty först då de tyska trupperna cernera Paris från NV. till SO., trån Oiseflodens utmynnande i Seinen till Corbeil, kunna vidare åtgärder tagas. Enl. de senaste underrättelserna, har halfeirkeln också temligen mycket sammandragits. Det heter vidare: Vi skulle för öfrigt äfven derför värdera det betänksamma i våra armers framryckande, att hvarje dag af det qui vive, under hvilket Paris står, påskyndar den sönderdelningsprocess, som bristen på alla slags beqvämligheter i Paris, partisplittringen, den helt säkert växande hopplösheten af en kamp i Paris, utan skyddet af en faltarme, fruktan för den enskilda egendomens förstörande genom en kanonad och mera af dylikt anarkiskt ursprung, redan alstrat. Detta är en förpostfäktning, som ej bör underskattas, segerrik men oblodig för oss och upplexande för försvararne af Paris. Det var på samma känslor, man räknade hos befolkningen i Strasbourg; men man bedrog sig. Det kan vara möjligt, att så kom mer att gå afven i Paris. Kriegszeitung förklarar uppgiften om utrymmandet af fästet Vincennes vara alldeles gripen ur luften, ty ostfronten af de detacherade fästena kring Paris på Romainvilleplatån är den starkaste och vigtigaste positionen i försvaret. Fästet Vincennes är en återtågspunkt för de der framför liggande fästena Romainville, Noissy, Rosny, Fon enay, Nogent, la Faisanderie och la Gravelotte, och det ar derför mycket möjligt, att man blottar Vincennersästet på trupper, för att lemna dem ät de