Deligringen af Paris. (Ur Yall Mall Gazette.) Sdans kapitulation har afajort sranska armsens öde på fältet. Den har på samma gånafgjort Meiz och Bazainees armes öde: ty sedan någon undsättning ej mer kan komma i fråga, ha de ej annat att göra än kapitulera, troligan inom ska kort tid. Hvad som fiones qvar är Paris koloss a a v fir stade läg Frankrikes sista kopp. Pars tl ningar böra utgöra den högsta fall ädniagen at all som blifvit urpterdt af den milimta befästningskonsten; men de ba ännu aldrig biitvit satta på prot, och följaktligen äro äsigterna Yörande deras värde ej blott delade, utan -bsolut motsatta. Genom att taga de verkliga fakta i skärskadande skall man vinna en fast basis hvarjå man skall kunna grunda sina konklusioner. Montalembert, en fransk kavalleriofsicer. men en militärisk ingeniör af ovanligt och kanhanda ojemförligt geni, var den förste som föreslog och under senare hålften af adertonde århundradet utarbetade planen att omgifva fästningar med detacherade fästen på sadant afstånd att de kunde skydda sjelfva platsen för bombardemang. Före houom voro utanverken — citadellerna, Junetterna Åe. — mer eller mindre nära förenade med sjeliva fästningen. Han föreslog att man, skulle uppföra tästen, stora och starka nog för att hvart och ett håla ut en särskild belägring och från niohundra till adertonhundra fot, eller tillochmed mera, aflagsnade trån stadsfåstningen. Den nya teorien blef under åratal behandlad med förakt i Frankrike, noder det den deremot fann villiga anhängare i Tyskland, då efter 1815 Rhenlinien skuile betästas. COLOH, Coemz. Mayener och sedermera Ulin, Rastadt och CUmasheim bletvo omgifua med detarherade fasten. Montalembert förslag modifierades at Aster och andra, och ett nytt befästningssystom uppkom sålunda. kaudiunder namen af den german ska skolan. Smaningom. började fransmännen inse nyttan at detacber de fasten och då Paris skulle befästas, fann man genast ar den omäteliga befästningslinien omhring denna stad ej skulle vara värd att by gaas, såvida den ej erbölle W acherade fästen till bese kning, i annat fall skulle en enda bresch som gjorts på ett ställe af befästuingsmuren bringa det hela på talk Nyare tiders krigföriug har vid mer än ett tillfalle ådagalagt värdet af sådana befastade läger, som utgöras af en cirkel detacherade fasten med hutvudfästet till sin medelpunkt. Mantua var genom sitt läge ett befästadt läger, Danzig var det afven i mer eller mindre grad 1507, och de: Sa två voro de enda fasten som hejdade Napoleon I. Anyo 1813 blet Danzig genom sina detacherade fästen i stånd att erbjuda ett långvarigt motstånd. Hela Radetzkys fälttåg 1849 i Lombardiet berodde på Veronas berästade läer, som sjelft var karnan i den berömda tastningsfyrkanten; så beroddec hela Krimkriget på det befastade lägrets i Sebastopol öde, uvilket läger höll ut så länge, blott emedan ue allierade ej kunde kringranna det på alla sidor och afskära förstärkningar och lifsförnödenheter från de belagrade. Sebastopol är för att anställa en jemförelse i detta fall lämpligast, emedan utsträckningen af dess befästningar var större än vid något föregående fall Men utsträckningen af Paris beiästningar är ännu mycket större än Sebastopols. Den cirkel som bildas af fästena utgör omkring tjugofyra anil. Skall platsens styrka vara i proportion större? Fästningsverken i ocu för sig sjelrva äro mönster i sitt slag. De äro ytterst enkla och bestå at en enkel cirkel af bastioner, för det mesta fyrkantiga eller femkantiga. De äro bygda ej så mycket for passivt som aktivt försvar. Det är meningen att garnisonen i Paris skall komma ut på öppna fältet begagna fästena såsom stödjepunkter tör sina slanker öch genom stangiga utfall i stor skala omöjliggöra en regulier belagring af några bland fästena. Under det Fästena således skydda StadsgarnIisonen från ett alltför nära annalkande af fienden, skall zarnisonen ha att skydda fästena frun belägrings batteri den skall ha till uphgitt att ständigt törstöra de belägraudes arbeten. Latom oss tillägga att fästenas atstånd fran den inre fästningsmuren utesluter möjligheten af ett verksamt bombardemang mot staden förrän åtminstone ett par ar tastena blitvit tagna. Latom oss viuare tilla att läsret der Seineoch Marnesioderna 10renas erbjuder stora naturliga fördelar, ar hviika man drart Vasta möjliga nytta vid fästningsverkeus anlyggnln-. Kunna dessa vilkor bil uppfyllda och tva millioner merniskor inom siad-nntrarne 10 d. a. utan tvitvel en mycket stark plats. litt medel åt innevanarne bör eJ vara sara 1TUtsatt alt man vit åtgaracr dertor sy tematiskt. IIuruvida detta skoet ar m blematiskt. Hvad us Få jört en syneÅ vara sjoret Wan plan och tiertankau. Hopsandanaet ar ieivanoe boskap I all oorjqa för Uulracalist io at och Vår ou cUlblit Mon lHIVAU skall man tro om imnvusvilkoret, det tiva i0tSvaret, UiÄH som sår ut 101:mtHAHHalla i stahlet för att hålla sis bakom ätorsk::IfsFör att ådagalagsa fulla styrkan at sina ar och hindra sienden iran att a sördel af uerasvaga punkter, behötver Paris rakva bland sina försvarare en regulict avme Och detta var grundtanken hos de man som u psjorae planen för beiusiningarne: att en slagen iran k armiå, sedan dess oförmåga att hålla stö mot fien en på talte: var bevisad, skulle draga sig tillbaka till Paris och deltaga i hufvudstadens en garnison tillrackligt fall hinara en regulier ing och af-en ou fullstandig cernering. eller inuirekt enom att intaga en ställning bakom Loire, der rexritera sin styrka och sedan, då tilltailen erbjudas, ötvertalla såadana svaga punkter som de belagrande ej kunna un ga att visa tilllolje af den störa utstrackningen af deras anfallslIinie. Nu har de franska generalarnas hela uppförande i detta krig bidragit till att berörva Paris dedta hulvudsakliga vilkor vid dess förs Ar hela transka armöen finnas blott qvar de trupper som svarstannat i Paris samt general Vinoys kar (den 1240, rsprungligen Trochus). tillsammans kanhända JVO0O0 man, nastan alla, om ej verkligen alla. at tjerace bataljonen och mobilgarde. Til dessa kunna 20.000 eller 30,000) man ytterligare ar tjor -e bataljonen lisvas, samt ett oändligt antal mobilvarde i provinserna, ofvaddt manskav, totalt ouusgiut i falt. Man har vid Sedan seu af huru lösa nytta sadana trupper äro i en strid. De sko a urau tvivel bli mera j adå de ha fästen att draga sis bakom, och naveckors öfninsg, ai lin och strin skola säkerÄAÄA. svar, antingen dlrekt. som alt gonom dtamUga utat .AAf må