Gud har välsignat de vapen, som med oöfvervinnerlig tapperhet föras för den rättvisa saken. Segrarne ha vunnits med strömmar af det ädlaste blod, men de ha oväntadt hastigt bragt oss nära det föresatta målet. Mäktiga ansträngningar förestä ännu; det tyska folket är beslutet till hvarje uppoffring, som är egnad de högsta nationala uppgitter. Men miut under den allvarliga och upphöjda stämningen oroas vi af de alltid återvändande berättelserna om, att främmande inblandning, hvilken likväl ej visste att afvärja krigets fasor, nu söker att efter dess uppskattning begränsa priset för våra strider. Tanken på händelserna efter våra fäders ärorika resning lefver friskt i vårt minne och manar Tyskland att endast rådfråga sig sjelft i afseende på hvad dess välgång kräfver. Derför närma vi oss E. M:t med löftet om att troget uthärda, tills det lyckas E. M:ts vishet att med uteslutande af hvarje främmande inblandning skapa förhållanden, hvilka bättre än hittills göra oss försäkrade om grannfolkets fredliga hållning, grunda hela det tyska rikets enhet och frihet och betrygga det mot hvarje angrepp. Bredvid de i denna adress mnehållande anspråk må ställas detta utdrag ur en artikel i den haltofficiela Prov. Corresp., kallad: Tysklands önskningar i afseende på Elsas och Lothringen. De från tyska riket ryekta länderna hafva för Frankrike blitvit de förnämsta stödjepunkterna för ett hotande angrepp mot Tyskland. Måste icke etter den tyska härens ärorika segrar och de forna tyska ländernas eröfrande, med hvilka segrarne vunnits, den öfvertygelsen med all makt framträda. att Tysklands ära såväl som dess säkerhet befallande bjuda, att ett slut numera måste göras på den gamla smäleken, att tyskt land begagnas till utgångspunkt för Tysklands undertryckande?