Den tyska sydarmöen. (Korresp. till Staatsanz.,) Kronpri. sens högqvarter. Luneville d. 15 Aug. Den 3:dje tyska arm6ens bögqvarter befinner sig i dag i Luneville Den lemnade Petersbach (departementet Meurthe) d. 14 Aug. kl. 8 på morgonen och begaf sig till Blamont, der på eft. m. underrättelse ingick om, att det lilla fästet Marsal, besatt af 200 man och liggande i ryggen af vår mot Moselle framryckande här, hade gifvit sig. Detta var ej af så ringa betydelse, emedan vägen öfver Dieuze till Nancy, som i strategiskt hänseende räknas till en af de vigtigaste platser i landet, är fullständigt utrymd af fienden. Phalsbourgs bombarderina, som i går på nytt fortsattes under general Herbstos kommando, har ännu icke haft det önskade resultatet, emedan den franske kommendanten ståndaktigt nekar att gifva sig; naturligtvis kommer staden att fullständigt cerneras. General Schulz är afsänd från kronprinsens läger till Strasbourg, att derstädes leda de taktiska operationerna. Under det att kronprinsen höll sitt intåg i de Lothringska bertigarnes residens, är hans här helt och hållet framdragen till Moselle. De förenade bairarne och preussarne hafva här löst den första delen af sin strategiska uppgift. Kasta vi ännu en öfverblick på den ställning, som den tyska hären intog före infallet i Elsas, nemligen till d. 4 Aug., synes det, att man valt den i en dubbel afsigt. Meningen var å ena sidan, att kunna göra ett energiskt motstånd mot den från Strasbourg väntade fienden, som hotade att falla de tyska trupperna i flanken, och å den andra skulle man samtidigt söka att hålla reservtrupperna i beredskap till att betäcka och förstärka hufvudarmeen, om fienden ämnade anfalla den vid Saar med öfverlägsen styrka. Denna dubbla uppgift är fullkomligt löst at sydarmåen, med de modifikationer, som blifvit nödvändiga, då de franska generalerna ändrat sina planer. Man erfor, att de vid Strasbourg uppställda kårerna voro i begrepp att göra en svängning för att sluta sig till den franska hufvudstyrkan. Denna underrättelse förmådde den sydtyska hären att göra en rörelse framåt, hvarvid för öfrigt var den olägenheten, att de kolonner, som följde efter, icke kunde föras tillsammans med hela sin styrka. Genom en lycklig anordning och de tyska soldaternas tapperhet d. 4 och 6 Aug. lyckades det att företaga en svängning till höger, hvarvid den sydtyska hären kom i förbindelse med prins Friedrich Carls kår och sedermera iståndsattes, att rycka in i den tyska offensivens stora linia. Slaget vid Woerth och det svåra tåget öfver Vogeserna medförde visserligen något uppehåll, men detta afhjelptes sedermera genom forcerade marscher, så att alla hinder för en anslutning till de två andra kårerna öfvervunnos. Icke heller belägringar af fasta platser, såsom Bitche, Lätzelstein och Phalsbourg, hvilket var att beräkna under framryckningen, förmådde hindra krigsplanens utförande.