samma, i hvilket fall de skola hafva det då ytterst farliga Paris i sin rygg. — — Belägringen af Strasbourg sortskrider. Flera utsall ha blifvit tillbakaslagne. Frän tysk sida har man kastat brandraketer, hvilka antändt åtskilliga punkter. Det är isynnerhet trån andra sidan Rhen, från Kehl, som beskjutningen eger rum. Strasbourgergarnisonen besvarar den och har gjort stor skada i Kehl. Preussarne skria ötver folkrättens kränkning, ty Kehl är en öppen stad. Men hade de velat skydda den, borde de icke begagnat den till maskerir g för sina batterier. Det brinner på flera ställen inom Strasbourgs fästning och taran växer. Fastän besättningen lärer till största delen bestå at mobilgardister, äro likväl kanonerna väl serverade. Strasbourg skall ha lyckats att proviantera. Den vigt, man å tysk sida fäster vid denna stads intagande, skall å andra sidan drifva fransmännen att, om de blott få tid dertill, gora allt för stadens undsättande. Den lilla tästningen Bitche håller sig ännu alltjemt, men deskjutes oafbrutet af det andra baterska artilleriregementet. Allt transportabelt artilleri från Rhenfästningarne skickas till Metz. Till alla artillerikommandon i Preussen har skickats betallning om att ditsända allt belägringsartilleri. Utan Metz och Strasbourgs intagande äro Elsass och Lothringen icke faktiskt i preussarnes våld. Men konung Wilhelm vill endast gå m på en fred, som afslutas i Paris och beröfvar Frankrike dessa proviuser. Det meddelas i Pays, att det varit på grund af Mac Mahons och Canroberts initiativ, som kejsaren utnämnt Bazaioe till generalissimus öfver den transka hären. De hade båda förklarat, att de skulle anse det för en heder att få tjena under Bazaine. Tvenne regementen af trupperna från Kyrkostaten ha passerat Paris. Bland de i slagtningen vid Gravelotte fallna är äfven prins Henrik XVII af Reuss. I berlinertidn. Zukunft läses: Privatdepescher omtala de förfärliga förluster, som de sista blodsdagarne åsamkat de preussiska armåeerna, isynnerhet garderna och de brandenburgska regementena. Man kan ej heller undgå att finna, att inom den allmänna stämningen i Berlin den glädje, som helsade underrättelserna från Wissembourg och Woerth, lemnat rum för allvarliga tankar på krigets offer. Sjelfva annexionsskrytet vill nu ej mera slå riktigt an. Från en mängd tyska städer afgå ejukvårdarekårer till krigsskådeplatsen. Från Baden skritves till en tysk tidning: -I Heidelberg har man öppnat de med sårade (fransmän) fyllda salarne, för att prisgifva dessa tappra män, som fallit för sitt fädernesland, åt begapning af en hjertlös pöbelSamma korresp. berättar, att de tyska chauvinisterna vilja upprepa det vandaliska beteendet med Ietedlejonet och kullstörta minnesmärket vid Salzbach öfver den franske marskalken Turenne, som der fann sin död. Till Köln. Zeit. meddelas från Saarbräck af bladets korresp., att ett par preussiska regementen i Falkenberg och Remilly gjort sig skyldiga till stora förödelser. Jag har sjelf varit i Remilly och med mina egna ögon ötvertygat mig om huru de huserat. Jag såg kistor och skåp uppbrutna, kläder framdragna, och med tårar i ögonen berättade qvinnorna, att de tagit det bästa och förstört det öfriga. Det var förödelsens och krigets sorgliga bild från hyddan till slottet. All mogen frukt var nedslagen i trädgårdarne och allt vin hade man låtit rinna ut ur faten. Förbundskansleren har befallt sträng undersökning. — En korresp. tillLIndep. belge berättar, att i närheten af Forbach ha stora törödelser äfven begåtts i en fabrik. Möbler, ersaker, porslin, allt har slagits sönder. En ringa skadesersättning har lemnats. Samme korresp. berättar om tillståndet i Lothringen, att vingårdarne, der drufvorna började mogna, blifvit förstörda; att de käppar, vid hvilka rankorna bundits, bortryckts, för att tjena till bränsle i bivuakerna; att husen förstörts och plundrats så att innevånarne måst flykta. Öfverallt är brist på lifsmedel, och de, som dölja sådana, bli snart angitna och illa medfarna. I städer och byar patrullera kavallerister och gå, der de finna för godt, in i husen samt un dersoka allt och gripa en hvar, som de anse sig kunna misstänka för att hysa planer mot preussarne. — Allt bevis på den kristliga manstukt, som de officiela preussiska organerna och deras vänner så deklamatoriskt prisa och berömma. I en tysk officiel berättelse uppskattas den 5:preussiska divisionens förlust i slaget vid Forbach till 2297 man, nämligen 239 döda, 572 sårade och 1486 saknade. Från Berlin äro 5000 kartor öfver Paris befästningar sända till de preussiske officerarne. En stabsofficer, anländ frän marskalk Bazaines läger, har berättat, att man i den preussiska armåen i hog grad sysselsätter sig wed stämningen i Paris. Det är icke en enda fånge som icke frågar, om Paris verkligen ämnar försvara eg. Alla vilja veta om den stora staden verkligen är rustad till försvar. De fångna office arne tröttna icke att fråga härom. I fiendens läger utsprides, att ryktet, det Paris i nodtall ämnat uthålla en belägring, ar en fabel uppfunnen af taniugarn-. En H i i 1 i i i I — mm ss et et Rn — O— — — (YA —