af stormar och gå under ilvågorna — säger hr Hildebrandson — eller drifva motland och krossas mot klipporna, det kan sannolikt aldrig förekommas, men att fartyg ena dagen lemna hamnar och ankarplatser, för att den andra slås i stycken af orkanen, såsom ofta är fallet, det kan lyckligtvis i de aldra flesta fall undvikas, om man blott rätt gör sig till godo de fördelar, som erbjudas genom det inter: nationala meteorologiskt-telegrafiska systemet. Det på Pariserobservatoriet inrättade meteorologiska centralinstitutet gifver nu i allmänna drag åt hela verldsdelen en redogö relse för atmosferens rörelser och förändringar, och de från detta observatorium utsända väderlekstelegrammer, hvilka t. ex. äfven i denna tidning dagligen förekomma, ega sin hufvudsakliga praktiska betydelse i och för de stormvarningar, som genom dem meddelas. Men lika så litet som man genom att be: trakta en allmän europeisk karta kan förvärlva sig tlllråcklig kunskap i Sveriges geograli oaktadt å andra sidan ett sådant betraktande är nödvändigt för att förstå landets betydelse i geografiskt hänseende inom vår verldsdel, lika så ofullständiga begrepp erhåller man on; den blitvande väderleken i vårt fädernesland, i fall man ej har annat att följa, än det allmänna resultat, som genom det internationella systemets arbere vunnits. De franska meteorologerna hafva onekligen gjort tillfyllest i afseende på våra trakter, om de uppgitvit, att en perturbation följande dag kommer att passera Östersjön; på sin höjd kan telegrammet tilläggas norra eller södra ÖstersjönDen slutsats hvartill man således kommer är att Sverige bör ega, liksom Norge det redan gör, ett meteorologiskt centralinstitut, nvilket eger att dagligen till landets hamnplatser utsärda telegrafiska stormvarningar. De anordningar, som behöfva vidtagas för att ett sådant skall kunna komma till stånd, äro icke särdeles betydliga. Förf., som exempelvis antager Upsala såsom det nya. centralinstitutets säte, anser att alla behöfliga data för utfärdandet af stormvarningar samt den öfriga meteorologiska verksamheten skulle förefinnas, såvida man blott på telegrafisk väg erhölle kännedom om väderlekens tillstånd i -7 svenska orter, t. ex. Lund, Göteborg, Kalmar, Visby, Karstad, Hernösand och Haparanda i Sverige, 4 norska, t. ex. Mandal, Bodö, Skudesnes och Christiansund, samt ett par punkter på Östersjöns ostkust t. ex. Helsingfors och Riga. Hade man således i Upsala att hvarje morgon påräkna telegrammer från dessa orter, samt, liksom i Kristiania, mot middagstiden, utom den franska depeschen, telegrammer från tre orter i Storbritannien, och kl. 2 e. m. nya underrättelse: från de mest aflägsna stationerna t. ex. Haparanda, Bodö, Skudesnes och Lund, sam! slutligen i händelse af fara extra varningar från London och Kristiania, så är det högst osannolikt, att någon storm af betydenhet ej skulle varskos åtminstone några timmar, van ligen mera än ett dygn, före dess ankomst-. Hvad som klarligen synes framgå ur förfis afhandling är att endast ett institut af ifrågavarande slag är för afsedda ändamålet i vårt fadernesland behöfligt. Då inrättandet af eu dylikt emellertid är af allmänt intresse, då hela landets sjöfart genom det tillgodo ses, då landtbrukets fördelar i nästan lika hög grad derigenom trämjas som sjöfartens, då slutligen åstadkommandet af ett meteorologiskt centralinstitut måste anses endast innefatta fullgörandet af den pligt, hvarje enskild nation har att taga del i det menskliga vetandets utvecklingsprocess — så kunna vi icke finna annat än att medlen till denna anstalt böra hemtas ur hela folkets anslag, statsanslagen. Från den kommunala budgeten eller enskild mans besparingar, af denne öfverlemnade till fri förvaltning och disposition åt den kommun, som han tillhört, böra kostnaderna endast bestridas i det fall att öfriga ideella intressen, för hvilkas törverkligande statsmaktens hjelp omöjligen kan påräknas, redan blifvit tillgodosedde. Men hvar finnes väl det samhälle, der sådant eger rum? Med hänseende till den ort, till hvilken anstalten bör förläggas, synes förf. vara böjd för Upsala Vi kunna icke se något annat skäl, hvarför denna stad dertill skulle utses än det att vid Upsala universitet f. n. äro anställde tvenne utmärkta idkare af den meteorologiska vetenskapen. Men toge man hänsyn till en dylik tilltallig omständighet vid grundläggandet af en permavest institution gjorde man sig, enligt vårt törmenande, skyldig ull liknande fel som den bekante man, hvilken prisade sorsynens godhet derför att denna stora städer otverallt placerat der stora floder stryka tram. Det nawrliga är väl att statens meteorologiska anstalt forlägges i nå1 I so a 1