Ett genmäle. Bland de 18—20 spalter, med hvilka Handelstidningen under förliden vecka uppvaktat GöteborgsPosten, måhända för att sälnnda bortvända allmänhetens uppmärksamhet från sjelfva hufvudfrägan: tidningens obetingade uppträdande för Preussen och hatfulla angrepp wot Frankrike, som nu står enigt med sin herrskare, för att göra slut på det olycksaliga, folken utpinande tillstånd, hvilket sedan 1866 varit rådande i Europa — i dessa spalter hugnades äfven denna tidnings utrikesreferent i Lördags med sin beskärda del, hvari säges, att han undandolt pariserpöbelns demonstration mot nordtyska förbundets sändebud i Paris och att han refererar partiskt, med det något fariseiska tillägget: Fi ämna emellertid fortfarande omtala händelserna så som sanningskärleken bjuder. Detta är, för att begagna ett af Handelstidningens älsklingsuttryck, något oblygt. Vi rilja bevisa det. II.-I. innehöll i sin utlandsafdelnig för d. 20:de följande redaktionens egna råsonnemang: De i dag anlända parisertidningarne bringa närmare underrättelser om den demonstration, som krigspartiet i Paris tillställt, för att göra skenbart, det den stora aren delar entusiasmen för anfallskriget och Tysklands tillintetgörelse. Man hade för detta ändamål lyckats samla omkring 3000 menniskor — ett mindre antal än som vanligtvis står till polisens förfogande, när det gäller demonstrationer för kejsardömets politik. Detta räsonnemang syntes oss, och synes väl en hvar, afse att åt parisarnes demonstration natten till d. 14:de gifva den färg, att den var ej ett uttryck för befolkningens hänförelse, utan beställd af kejsardömets anhängare. Vi stärktes yttermera i deuna tro deraf, att H.-T. inskränkte referatet af den nattliga rörelsen till demonstrationen mot nordtyska sändebudet, hvilken demonstration deremot blott var ett mellanspel, som afböjdes af — polisen. I vårt n:o för d. 21:ste kallade vi det ock för en upphetsad pariserpöbels demonstration mot preussiska sändebudet i Paris, således alldeles icke falskligen undandöljande denna händelse, såsom H.-T. vill lata påskina, fastän vi ansägo oss icke böra upptaga platsen med att utförligare referera den. Deremot funno vi H.-T:s ofvan återgifna egna räsonnemang så fullständigt ötverensstämma med ett yttrande i en korresp. från Paris till -Köln. zZeit.-: att dessa demonstrationer voro af misstänkt ursprung. En hop om 500 skrikhalsar lät sig tillochmed befordras till S:t Cloud, för att genom sitt krigstjut väcka kejsaren ur hans sömn. Komedien är endast medelmåttig spelad-, att vi ej kunde undertrycka vårt klander deraf. Detta är sak. Och allmänheten må sjelf döma, hvilkendera utlandsreferenten, som skrifvit härvidlag partiskt eller icke. .— sreesrrsVlurrnrrnY hl