tillit till uppgifter om obekanta personer gjorde det icke heller nu utan togo gunstig herrn utan vidare med sig upp till vaktkontoret, der han uppgaf sig heta Carl Gustaf Jonsson frän Stockholm samt att han endast under en kort tid uppehållit sig här i staden. Han kunde dock icke förmås erkänna att han stnlit de ifrågavarande sakerna från jakten Svanen utan uppdukade en lång historia om huru han rillbringat Söndagen; visserligen medgifvande att han mellan kl. 8 och 9 på morgonen denna dag uppehållit sig vid Skeppsbron, men då skepparen Nilsson törst kl. 10 begifvit sig i land så hade ju stölden icke kunnat ske förr än efter denna tid. Konstapeln Jönsson påstod dock bestämdt att han kl. 111 på Söndags f. m. sett Jonsson på Skeppsbron i närheten af jakten Svanen. För att ytterligare styrka sin oskuld förklarade Jonsson att han ju antingen borde inneha det vid samma tillfälle som pjexorna trän Svanen bortkomna uret eller ock penningar genom försäljningen af detsamma. Målet remitterades till rådhusrätten och införpassades Jonsson, som i Stockholm lärer vara straftad för första resan stöld, till cellfängelset. Stöld från sofvande. Arbetskarlen Carl Larsson hade natten till d. 17 d:s gått och lagt sig att sofva å Hasselbladska ängen och detta hade han äfven gjort så grundligt att han först då han vaknade långt fram på morgonen upptäckte att han under sömnen blifvit bestulen på sitt silfverur med vidhängande kedja samt en portmonnä innehållande något penningar. Detektivkonstaplarne n:r 85 Jönsson och 90 Bergström, som påföljande Måndag voro ute på spaning efter andra tjufvar och för sådant ändamål uppehöllo sig hos pantlånaren C. H. Berg vid Götgatan, lyckades redan då att för dessa stölder anhålla snickaregesällen Edvard Finnström, då han hos Berg skulle pantsätta det ifrågavarande uret. Vid det i anledning deraf med Finnström anställda polisförhör nekade han först helt och hållet för stölden, uppgifvande att han för 14 dagar sedan köpt uret af en obekant karl för 6 rdr 75 öre, men har sedermera erkänt att då han natten till d. 17 d:s i rusigt tillstånd uppehållit sig å Hasselbladska ängen möjligen tillegnat sig uret från den sofvande personen, men kunde icke påminna sig huru dervid tillgått. Om portmonnän deremot hade han icke: den ringaste kännedom och påstod sig aldrig ha innehaft densamma. Målet remitterades till rådhusrätten och tilläts emellertid Finnström att under tiden vistas på fri fot. En bestulen tjuf. Öfverkonstapeln J. E. Gyllensvärd anhöll i Onsdags arbetskarlen Petter Ölander från Trollhättan för det denne innehade 53 fe. bly, hvilken vara under närvarande krigiska tider är mycket misstänkt såsom varande krigskontraband och för åtkomsten af hvilken Ölander icke nöjaktigt kunde redogöra. Vid polisförhöret har Ölander uppgifvit att då han d. 20 d:s uppehållit sig vid s. k. Svingeln å Stampgatan för attutfå aflöning för verkställdt arbete vid vattenledningen, der han förut varit anställd, men föregående dag blifvit afskedad, hade han bakom en byggnad tätt invid vägen funnit blyet liggande i en rågåker. Han antog för gifvet att någon af arbetarne vid vattenledningen gömt blyet i rågåkern för egen räkning samt ansåg sig derföre icke begå något särdeles stort brott om han i sin tur tillegnade sig det, hvilket han haft för afigt att sedermera försälja. Målet remitterades till rådhusrätten och tilläts emellertid Ölander att under tiden vistas på fri fot, men tillräddes att så fort som möjligt begifva sig tran staden, der han nu icke hade några särdeles goda utsigter för framtiden.