0 pe111 Å l11I10 MmS nogqvarter. Alla — och de äro nu för tiden ej mänga — furtenterna i Kiel hafva beslutat ingå som frivilliga i preussiska armeen. Från Berlin berättas om åtskilliga demonstrationer for kriget, hvilka skola ha egt rum i de tyska Sydstaterna. Vi vilja dock afvakta närmare upplysningar. Kriget. Inom Frankrikes lagstiftande församling förklarade utrikesministern hertig de Gramont i Onsdags, att, efter det krigsförklaringen nu utfärdats, har sedan d. 19 Juli krigstillstånd inträdt mellan Frankrike å ena sidan samt Preussen och dess allierade å den andra. Man kan häraf draga den slutsatsen, att Sydstaterna besvarat Frankrikes uppmaning om att uttala sig, huruvida de ville förbli neutrala eller icke, med den förklaring, att de enligt ingängne fördrag måste vid Preussens sida bekriga Frankrike. Ställningen är således i detta afseende klar, och Frankrike behöfver ej längre tveka om att kasta sig in i Rhenbayern. En korresp. från dessa trakter meddelar följande intressanta fakta, daterade d. 17 d:s: Ingenstådes är fruktan för kriget större än i Ruenbayero. Redan d. 8 Juli besökte franska generalstabsofficerare och ingeniörer vid den militära jernvägskåren städerna Zweibräcken, Landstuhl, Kaiserslauten och Neustadt samt återvände öfver Speyer under föregifvande af, att de ville göra en lusttur från Mannbeiwm ned till Lauterburg. Några handelsresande, s m kommo till Carlsruhe, sunno de fyra fransmännen der i staden annu på aftonen d. 10 d:s. Fransmännen påstodo, att en fransk kår, som på morgonen gick öfver Rhen mellan Lauterburg och Beinhoim, skulle vid middagstiden kanna komma fram till det knappast nio mil derifrån belägna Carlsruhe och vara i stånd att följande dag efter en forcerad marsch besätta Stuttgart. På detta sätt skulle Frankrike inom 48 timmar kunna med en enda kår omöjliggora hela den i och för sig besvärliga mobiliseringen af Sydtysklands trupper ull tormän tör Preussen. Till operations skådeplats för den stora franska anfallsarmöen har man förmodligen valt det vid båda Rhenstranderna belägna hessen-darmstadteka området, och Frankfurt skall, genom kringgåendet at fästningen Mainz, framför allt vara utsedd till att besättas (och befrias ?). Fransmännen veta, att Frankfurt, nyckeln till de stora militära Jernvägstransporterna, skall företrädesvis sorgfalligt bevakas at preussarne. Frankfurt ligger knappast 19—20 mil från den franska gränsen; den at franska officerare meddelade underrättelsen, att den forna tyska förbunderegeringens säte skall inom tre dagar bli besatt med 150,000 man, hör derför ingalunda till omåjligbeterna. Mellan Saargemund, Bitsch och IIagenau (tre franska gränsfästningar) hvimlade det om aftonen med transka ammunitionsoch proviantkolonner samt af en vildig brotrain med flodkanondåtar, hvilka kunna särskiljas i flera stycken. Ofvan Pirmasens, kaserslantern och Speyer samt i allmänhet inull norra gränsen at det bayerska Pfalz eller Ruenbayern kunna de dervarande obetydliga bayerska stridskrafterna icke förhindra de finska kolonnernas uppmarschering. Genom ockupationen af Ruenbayern hoppas den franska goveralstaben kunna lättare hälla Hessen i Frankrikes ego. Från Hessen kunna fransmännen efter en sammanstötning med en preussisk hufvudarme under lyckliga omståndigheter kasta sig in i hjertat af Rhenpreussen mellan Coblenz och Giesen. Detta öfverensstämmer ätven med alla berättelser från den fraosk-proussiska gränsen om, att en kombinerad fransk kår skall operera i andra hinien under namn af Moselarmeen. Men här i trakterna kring Coblenz sammandrager Prenssen oerhörda truppmassor, med hvilka det tillochmed ernar gå offensivt tillväga. Fransmännen öfverglänsa dock i snabba rörelser, och det skall här gälla, hvem som kan komma först. Om stämningen på den tyska Rhenstranden skrifver en korresp.: Betolkningen är vid godt mod i fästningarne, men på landet råder en viss nedslagenhet i anledning af mobiliseringen och på grund dera!, att säden just i dessa dagar skall köras in. Från Diässeldorf till Köln äro jernvägarne öfverallt uppfyllda med vagnar för 32 man och 6 hästar, bestämda till Saarbruäck. Landtvärnet samlas i asfdelningar. Vi ha några gånger nämnt Metz, såsom operationsbasis för den franska nordarmåen. Denna plats har en frimatSsmanda elmt mv