Beusts organ Tagespresse under d. 13 dts: eterrike bör i hela det antiryska Europas intresse endast tillsvidare förbli neutralt, det vill säga endast så lände som kriget inskränker sig till Frankrike och Preussen. Men skulle Ryss and begagna den omständigbeten, att Frankrike invecklas i ett krig, som skall taga i anspråk uppbjudandet af hela dess makt, till att göra en diversion i Orienten, då skall Österrikes hållning ånyo öfvervägas. Afven Frankrike måste räkna på denna eventualitet och på det lifligaste önska, att Österrike-Ungern samlar sina krafter, för att i nödfall begagna dem helt och hållet vid nedra Donau. Då Senare Post. I Fredags middag kl. 1 afgaf franske utrkesministern hertig de Gramont i lagstiftande församlingen det förut bebådade meddelandet om underhandlingarnes gång och redogjorde för hela situationen. Med naturlig nyfikenhet afvakta vi närmare upplysningar om denna redogörelse, som helt visst skall ådagalägga, huru Preussen i sjelfva verkat frammanat det krig, som nu uppblossat. Ministern afslöt sitt anförande med att underrätta kammaren om, att den diplomatiska förbindelsen med Berlin var afbruten och att en krigsförklaring tillsändts konungen at Preussen. — Det är således från utrikesministerns eget meddelande som telegrammet om krigsförklaringens utfärdande förskrifver sig. Lägret vid Chalons blef redan d. 11 den nes upphäfdt och dervarande trupper befalltes att rycka fram mot Strasbourg. Det är visst att Frankrike genom sina omfattande rustningar tillförsäkrat sig ett betydande försprång. På börsen i Paris hade rentes redan vid 2:tiden i Fredags efterm. sjunkit ned till 65, italienska till 47 (förut 55). Den fullständigaste panik rådde derstädes, och alla noteringar voro nominela. I Berlins militära kretsar tror man, att Frankrike genast skall kasta sig öfver Rhenpreussen. Och eftersom det för ögonblicket ej finnes någon armestyrka i denna provins, antager man det för sannolikt, att venstra Rhenstranden skall tillsvidare uppgitvas, tills en tillräcklig arme samlats, för stt upptaga kampen. Men att få fransmännen derifrån, se dan de en gång fått fast fot derstädes, det torde ej vara så lätt. Det preussiska landtvärnet i hertigdömena Slesvig och Holstein är inkalladt till d. 25 d:s. Om konung Wilhelms återkomst till Berlin d. 15:de meddelar ett telegram närmare: Kl. .10 på aftonen anlände konungen och mottogs med obeskriflig hänförelse. Öfver hundratusen menniskor rörde sig mellan bangården, Brandenburger Thor och slottet, sjungande nationalhymnen och under lefverop. Unter den Linden var illuminerad, och nordtyska och preussiska flaggor svajade. Konungen visade sig upprepade gånger i slottets fönster, hvarifrån han helsade och tackade folkmassan. Stämningen är mycket hög och beslutsam. Hamburg d. 15, kl. 11!(,; aftonen: Här råder den starkaste rörelse. Ingen talar om affärer. Wienertidningarne för d. 12 och 13 d:s meddela, att samtliga preussiska undersåter, som uppehålla sig i den österrikiska hufvudstaden, men ännu icke uttjent sin värnpligt som landtvärnsmän, genom preussiska beskickningen i Wien mottagit befallning att snarast möjligt återvända till sin hemort. —De preus siska officerare, som befinna sig i Frankrike, na fått befallning om att genast komma hem. Preussiska tidningarne och äfven en del af våra egna telegrammer, som gå öfver Berlin, ha åtskilligt att berätta om den ifver, avarmed Sydtyska staterna skyndat att ställa sig på Preussens sida. Dessa uppgifter böra tock endast med den största försigtighet upptagas, emedan de tyvärr för ofta äro färgade i berlinerblått. Så har ett telegram förut berättat, att konungens af Wärtemderg förste minister Varnbihler yttrat skarpa ord till franska sändebudet om, att hela tyska folkets nationalkänsla blifvit djupt sårad af Frankrises uppförande. Man erfar nu i stället att ninisterns svar löd undvikande. Då underrättelsen om krigsförklaringens utfärdande blef bekant i Paris, uppstod på satorna derstädes en folkrörelse, som alls cke kan beskrifvas — heter det i ett privatelegram derifrån. Sedan allmänheten fått del ä det förnärmande sätt, hvarpå konung Wilselm i Ems låtit afvisa franska sändebudet, ordra alla, att denna skymf skall aftvås geom krig. Börsenhalle vill veta, att Englands och Nordamerikas regeringar förklarat sig ej vilja -odkänna en blokad af de tyska hamnarne. — Underrättelsen tillhör mera de fromma föroppningarnes område, än verklighetens. Den allmänna meningen i Danmark har aturligtvis med oblandade känslor emottagit nderrättelsen om utbrottet af kriget mellan krankrike och Preussen. I Slesvig har redan et förebådande ryktet härom väckt stor rö else. Från Sönderborg skrifves i ett bref, om bekräftar landtvärnets inkallande till lensborg, datt manskapet väl icke kommer tt bli så fulltaligt, emedan de, som på något ätt kunna det, helt visst akola snarast måjgt lemna hus och hem och gå örver til )anmark. heldre än att hli tvungna att ilkloda