Samsälda importen från Sverige skedde enligt Board of Trade tabellerna med följande antal fartyg: 1867. 1568. 1569. Fartyg. Tons. Fartyg. Tons. Fartyg. Tons. 3260. 735,805. 3724. 819,364. 778.549; en minskning således af 40,815 tons förlidet år jemfördt med 15638, hvilket allena är att tillskrifva en mindre införsel af trävaror. Å andra sidan visar det beräknade värdet af denna import en icke så obetydlig tillökning: 1867. 1868. 1869. L 4, 706,503. ÅC 4,3 9. Å 1.500, 625, fororsakad art en större tillförsel af korn och hafre till höga priser förlidet år, som mer än uppvägde forminskningen i trävaror, men dock icke kom upp till införseln 1867. Exporten till Sverige sysselsatte samma år följande tartyg och tontal: 1867. 1868. 15869. Fartyg. Tons. Fartyg. Tons. Fartyg. Tons 1371. 276,491. 1498. 316,675. 1324. 322,063, hvilket för sistnämnda år visar ett ökadt tontal af 3388 tons, en tillökning hvilken förmodligen uppkommit genom det större antal angfartyg som afgick till Sverige, oftast medtagande ganska liten last, men för utvandrares öfverförande, ty af den artikel som tager största skeppsrummet i anspråk, nemligen stenkol, nedgick exporten sagde år ansenligt, jemföra med 1865, ehuru den var något större än är 1867. Den belöpte sig till: 1567. 1868. 1869. 273,899 tons. 333,035 tops. 277,828 tons. Beräknade värdet at exporten till Sverige af varor framalstrade eller tillverkade i Storbritannien och Irland, belöpte sig under förenämnda år till: 1867. 1568 1869. Å 647,318. 4 617,638. Å 707,304, läggande i dagen en icke sällan här anmärkt brist på reciprocitet emellan de båda länderna, ty under det att England är den störste afnämaren af Sveriges produkter, så är deremot Sverige en af Englands minsta kunder, så att inom Luropa endast Påtvestaten tager mindre af sina förnödenheter häritrån. A värdet af exporten från Storbritannien och Irland at utländska och kolonialvaror under förlidet år har någon uppgift ännu icke blitvit tillgänglig.