tadt släppa? Och skall ministören Gladstone kunna hålla sig utan en John Bright, utan en lord Clarendon, hvilka båda varit dess prydnader? Vi ha förut omnämnt, hurusom man inom anglikanska kyrkan fordrar en grundlig revision af bibelöfversättningen, en fordran som tör öfrigt står på dagordningen inom alla länder. Den med detta svåra arbete betrodda komiten har redan sammanträdt under biskopens af Gloucester ordförandeskap och genast vid första sammanträdet afgjordt frågorna om formen för och utförandet af arbetet, hvilket onekligen är i en sådan sak ett godt stycke arbete. I Cork ha skräddaregesällerna gjort en strike, som tilltager i omsång och synes bli mycket allvarsam. Fönster ha sönderslagits, butiker ha krossats 1 spillror, ja, fyra skräddaremästares hus ha nästan förstörts. Man måste uppläsa upprorsakten; och då detta likväl icke halp. måste polisen begagna bajonetterna, hvarvid flera blefvo å ömse sidor svårt sårade. De irländska skräddaregesälllerna utvecklade en alldeles utomordentlig stridslust. Militär har måst inkallas, hvilken håller gatorna besatta. De utländska arbetare, som i Cork fått arbete, voro ej mindre föremål för angrepp än mästarne, och de strikande hota de nykomlingar, som vilja arbeta, med sin hämnd. Frankrikes regering bar beslutat, att om dogmen ang. påfvens ofelbarhet skulle i Kom blifva antagen, skall likväl icke det apostoliska brefvet derom få i Frankrike offentliggöras. Målaren Coubert, som vid sista utställningen, erhöll Hederslegionen, har vägrat emottaga den. I Rom har stort uppseende väckts deraf, att direktören för de vatikanska arkiven, pater Theiner blitvit afsatt, för att efterträdas af msgr Cardoni, en fanatisk anhängare af jesuiterna. Pater Theiner kallades år 1833 af Gregorius XVI till Rom, i trots af jesuiternas intriger, hvilka äfven kort derpå förgäfves begärde att Theiners verk Clemens XIV:s historia skulle sättas på Index. Pius IX utsåg honom till föreståndare för Vaticanarkivet, såsom man påstår, för att derigenom inskränka paterns skriftställareverksamhet. Men Theiner offentliggjorde det oaktadt en mängd historiska arbeten, af hvilka isynnerhet det sista, en historia öfver concordatet med Frankrike, ådrog sig jesuiternas vrede. Theiner fick ej plats i någon af de komiter, som hade förarbetena till mötet sig ålagda, och efter kyrkomötets öppnande undvek han att bestämdt inlåta sig med något parti, fastän isynnerhet de tyska, franska och amerikanska biskoparne visade honom mycken uppmärksamhet; i början på våren hade han tillochmed af hedersskäl lemnat Rom. Han hade knappast kommit tillbaka, förrän påfven lät kalla honom. I Vaticanen väntade honom ett mycket ogunstigt emottagande. På knä, frate! ropade den hel. fadren till honom, genast då han inträdde, på knä! Jag känner dig nu; du är ej någon af de våra. Af medlidande skonar jag dig och nöjer mig med att afsätta dig, du är icke mera prefekt öfver arkiven; i morgon skall du lemna Cardoni nycklarne, och nu: gå! Och då Theiner, som af bestörtning ej kunde få fram ett ord, icke rörde sig ur stället, utan började snyfta som ett barn, tilllade Pius: å, frate, eller jag låter tillkalla vakten ! Vid denna hotelse återvann Theiner någon sjelfbeherrskning och frågade, hvilket brott man lade honom till last. Deretter förebrådde påfven honom i de häftigaste ordalag att ha lemnat böcker åt de vovetande bland oppositionen, för att bekämpa hans, påfvens, dogm; isynnerhet hade han gitvit råd åt biskoparne Ranscher, Schwarzenberg, caposetta eroatino Strossmayer och skurken (briocone) Acton. Förgäfves svarade Theiner att han, eftersom han icke var biskop, alldeles icke hade rätt att uttala sig öfver pärvens dogm och derför ej heller låtit någon tå del af arkivets hemliga dokumenter. Päfven förblef vid sin utsago: Du är ej af de våra och du kan icke qvarblifva i arkiverna. Denna tilldragelse är desto vigtigare som det vu mycket väl kan hända, att då arkiverna råkat i jesuiternas klor, dessa skola undansticka, om icke förstöra, i arkivet befintliga aktstycken, i stället för att, såsom Theiner, skrifva lärda atbandlingar deröfver. Danske guvernören på St. Thomas skall hafva utfärdat en proklamation, i hvilken han åter ställer ön under Danmarks skydd, efter det afträdelsefördraget ej erhållit Förenta Staternas ratificering. IBrasiliens deputeradekammare ha ininlemnats tvenne lagförslag, hvilka gå ut på att förklara slafbarn sria. i ond, han rynkade sina buskiga ögonbryn och