— 142 V11111 111411 FÖCTLUOIVAL VDD d11—110 Det är vårt tädernesland, vi önska att få os återgifvet, vårt tädernesland, som vi älska som vår familj alltid på ett lojalt sätt tjena vårt fädernesland, från hvilket ingen af vår traditioner skiljer oss och hvars blotta nam: alltid kommer våra hjertan att klappa; ty fö de landsflyktiga kan intet ersätta saknaden a säderneslandet. — Tvickenham, d. 19 Jun 1870. Louis Philippe dOrlöans, grefve a Paris. Frangois dÖrlans, prins af Joinville Robert dOrleans, hertig at Chartres. D. 24:de d:s samlades ministrarne i St Cloud, för att ötverlägga med kejsaren on den hållning, regeringen skulle intaga gentemot prinsarne at Orl(ans. Kejsaren var hel: och hållet emot prinsarnes återkomst, men önskade, att kamrarne skulle bära ansvaret för en vägran, utan att ministrarne behöfde utöfva någon synnerlig tryckning på parlamentet. Prinsarnes skrifvelse hade ej undertecknats af hertigen af Nemours, emedan dennes barn vägrat sitt bifall. Grefven af Paris har deremot på det kraftigaste arbetat för skrifvelsens afsändande; han lider starkt af hemlängtan och känner sig mycket olycklig i främmande land. Lagstiftande församlingens utskott rörande denna fråga har emellertid öfver densamma algitvit sitt utlåtande: Frankrike önskar, att spåren af politiska strider och att de undantagsförlållanden, som i följd deraf uppstått, skola aflägsnas; men ännu är icke tiden kommen, för att man skall kunna lemna bifall till den begäran, som furstarne af huset Orlans framställt. Antagligen blir detta äfven församlingens beslut, hvarpå regeringen skall stödja sin vägran. Man antager emellertid, att då Napoleon IV en gång itidens fullbordan beträder Frankrikes tron, skall äfven den önskade amnestien för de orleanska prinsarne komma att utfärdas. Olliviers organ Moniteur uttalar sig för upphäfvandet af förvisningsdekretet och erinrar om de af Louis Blanc i nationalförsamlingen år 1848 uttalade ord, då det var fråga om att i republikens namn förvisa Louis Napoleon: Det bästa medlet att tillintetgöra pretendenterna består i att göra republiken så stor, så ädelmodig, så dyrbar för folket, att det skulle vara vansinnigt att foredraga något annat system. VI, forttar bladet, säga till kejsardömet: Din kraft ligger i dig sjelf och icke i upprätthållandet af en oberättigad för visning, för hvilken du ej bär ansvarat; den ligger i det nationala bitall, som plebiscit visat; efter folkomröstningen af d. 8 Maj är det liberala kejsardömet visserligen tillräckligt starkt, för att åter öppna Frankrike för dess barn, hvilka uppträda såsom borgare och icke såsom pretendenter. Kejsarens helsotellständ har efter utflyttningen till St Cloud ansenligt bättrats. Det är honom likväl förbjudet att arbeta. Olliviers hustru har till Spaniens regent, marskalk Serrano, återsändt det henne förärade Maria-Theresia-korset. Hon säger i sitt bref, att hon icke vill, det någon skugga skall hvila på hennes man och att dennes oegennytta och patriotism ej få på något sätt misstänkas. Mme Olliviers ordensbeprydning hade i de förnäma franska damernas cirklar framkallat en verklig fureur efter samma utmärkelse, hvilken sjukdom väl nu skall lägga sig. Beräkningarne i atseende på skörden uppskatta densamma till att skola bli en tjerde del emot vanligt. Frankrike synes vilja i tid skydda sig mot pålvestatens möjliga inkräktningar, såsom framgår af följande tillkännagitvande i vofficiela Tidningen: Det visar sig at ett nyligen gjordt tillkännagifvande, att apostoliska menciaturen (beskickningen) meddelat de franska tidningarne en skrifvelse trån sekreteraren för de påfliga brefven, i hvilken påfven uppmanar nuntien att besvara de adresser, som med anledning af det ekumeniska mötet tillsändts pålven från olika delar at Frankrike. Allden stund vär statsrätt på det bestämdaste förbjuder detia slags meddelanden inom kejsardömet och likställer påtvens nuntie i alla ting med ett främmande sändebud, så har utrikesministern sett sig nödsakad att fästa nuntiens ippmärksamhet på det oriktiga häri. Msqr Uhigis förklaringar hafva ådagalagt, att tillkännagifvandet uppkommit genom något missag; han har uttalat sitt beklagande deröfver och förklarar, att dylikt ej mera skail inträsfa-. Den franska regeringens påpasslighet måste itsordas. I de diplomatiska kretsarne i Paris vill nan veta, att drottning Isabellas tronafsägelse