Rättegangsoch Polissaker. Från Landsorten. Mord. I N. Hallands tidn. läses följande: Onsdagen d. 8 d:s blef f. åboen Sven Börjesson i Ragnarp, Skällinge socken, en mellan 70 och 80 år gammal och välkänd man, i närheten af Gällarp på öppen landsväg öfverfallen och illa slagen af bonden August Olsson från Skallefall i Nösslinge socken. Den gamle mannen hade, åkande, varit i Gällarp för att der aflemna garn till blekning, då han, enligt hvad polisundersökningen gifvit vid handen, mötte August Olsson, hvilken kort förut varit inne på en loamkrog och der af den svenska nektarn öfverlastat sig samt derefter varit inne i ett derinvid liggande torp och gjort försök till hemgång; och då detta ej fullt lyckades, begaf sig den vildsiute mannen vägen framåt anfallande den förste han mötte, hvilken v.r nämnde Sven Börjesson. Med delar och redskap, tillhörande dennes vagn, som sönderbröts, krossade han den gamles hufvud och bröst. Atskilliga omständigheter vittna derom, att den gamle försökt att freda sig, ty armarne voro fulla af blånader. Personer, som en stund derefter kom vägen framåt, funno Sven Börjesson badande i sitt blod, samt observerade en person fly ett stycke derifrån. Andra persorer, som kommo från motsatta hållet, mötte Ångust Olsson blodig och, såsom det tycktes, något rusig. Sedan liket och spillrorna efter det mörka dådet blifvit hemförda, fanns deribland äfven ett mössfoder, hvilket tillhört mördarens mössa. — Vid det hållna polisförhöret blef mördaren häktad. Han kunde dock icke förmås att på annat sätt erkänna sin onda gerning, än att han medgaf, det han möjligen kunde hafva begått den, enär han då varit full och ej hade minne af hvad som tilldragit sig vid ifrågavarande tillfälle. En ganska stark omständighetsbevisning ger dock full anledning att antaga, att August Olsson är den sannskyldige mördaren och att han, äfven om han icke skulle tillfullo bekänna, skall blifva befordrad till välförtjent straff. Sven Börjesson afled först Måndagen d. 13 d:s, efter att hela tiden hafva legat utan medvetande.