Cederborg har förklarat sig vilja leda i bevis, att det misstänkta spår, som Låstbom uppgifvit sig ha sett utmed byggningen vid tillbudet till vådeld i Januari månad, var Låstboms eget. Låstboms fordna piga har afgif vit ett för den tilltalade graverande vittnesmål. Folkskoleväsendet. Kostnaderna för folkskoleväsendet inom riket utgjorde för år 1868 tillsammans 3,337,919 rdr 79 öre, hvilket för en befolkning af 4,173,080 gör en utgilt af 80 öre för hvarje person. Minnesruna. P. T. innehåller följande skildring af nyligen vid 821, års års ålder aflidne prof. Eric Drakes lefnad och verksamhet: Efter vid Upsala universitet absolverad kansli-examen inskrefs D. i Konungens kansli, der han likväl endast en kort tid tjenstgjorde. Han flyttade till Östergötland, hvarest han egde en mindre landtegendom. Jordbruket och landt-hushållningen hade dock en farlig rival i D:s kärlek för musiken, hvilken senare också blef segervinnare. Under hans vistelse på laudet var hans lärare kapellmästaren Eggert, under flera år D:s nästan dagliga gäst. 1826 blef D. antagen till biträdande lärare af prof:r Frigel, som då var lärare i musikens theori vid K. musikaliska akademien; han blef sedermera Frigels efterträdare både som professor, sekreterare, bibliothekarie och inspektor, hvilka fyra tjenster likväl icke inbringade honom mer än något öfver 1500 rdr. Hans välvilliga sätt emot akademiens elever gjorde honom alltid af dessa älskad, och utan öfverdrift kan man påstå, att omkring 2,000 elever, ibland dessa flera af konservatoriets nuvarande lärare och läroverkens eller regementenas direktörer, inhemtat musikens theori af prof:r D. Hans vackra och nitida, men fina handstil, i förening med den dagliga korrigeringen af elevernas harmoni-krior skadade utan tvifvel hans synförmäga, hvilken slutligen så försvagades, att han år 1861 måste frånsäga sig tjensterna vid akademien; vid afskedstagandet erhöll han af rikets ständer en årlig pension af 2000 rdr. Redan år 1822 invaldes D. till ledamot af K. musikaliska akademien, hvars äldsta medlem han i flera är varit. 1852 utnämndes D. till riddare af Wasaorden. Många och hårda prof har den aflidne under sin långa lefnadsbana tått genomgå; för omkring 30 år tillbaka förlorade han genom döden en älskvärd maka, född Printzensköld, och af 6 barn, 4 söner och 2 döttrar, har döden från honom bortryckt 5, så att endast en son, öfverlefver honom, I mänga år kämpade han med ekonomiska bekymmer, till dess han för omkring 20 år sedan genom en systers bortgång erhöll ett litet arf, hvarigdnom han sattes i tillfälle att reglera sina affärer. Slutligen, för 8 år sedan, förlorade han helt och hållet synförmågan. Men under alla dessa prof hörde man honom aldrig klaga, han genomgick dem alla med iörnöjdt sinne och med en orubblig styrka. För ton-kensten verkade Drake förnämligast såsom lärare; af hans utgifua arbeten må man i främsta rummet bemärka hans med skäl berömda harmoni-lära, hvilken upplefvat flera upplagor; den utmärker sig för enkelhet och en ovanlig klarhet i framställningssättet och begagnas ännu som lärobok vid konservatorium. Åtskilliga förtjenstfulla kompositioner för kyrkan, messor, m. m., finnas i manuskript bland D:s efterlemnade arbeten. Från trycket har han endast utgifvit mindre kompositioner. På 1830-talet redigerade han, tillsammans med J. M. Rosen, en samling af fosterländska kompositioner, hvilka utkommo under titel af Nordmannaharpanoch hvarest finnas, bland annat mycket förtjenstfullt, 2:ne symfoni-allegron för piano och 4 händer af E. Brendler och A. F. Lindblad samt en sjöröfvaresång af Konung Oscar. Omkring 20 år var D., till följa äf sitt goda hufvud och sin mångsidiga bildning, snart sagdt allenastyrande inom musikaliska akademien, och då yngre lärare invaldes, som ville försöka att lyfta upp den kanske allt för lågt sjunkna åro-anstalten, uppstodo ganska allvarsamma strider, ur hvilka dock de yngre gingo med segern. D. skänkte för några år sedan större delen at sin musiksamling till akademiens bibliothek. Skarp blick, täfrande omdöme, oegennytta oeh vänfasthet voro ntmärkande egenskaper hos den hädangångne. Rikets stuterier. Antalet hästar vid stuterierne i riket (Strömsholm, Flyinge och Ottenby) uppgick vid 1869 års början till 503 och vid samma års slut till 502. Förtvisladt tilltag. En ung landtbo som besokte senaste marknaden i Jönköping och alltför ifrigt deltog i det glada marknadsifvet, råkade härunder, att taga sig för myccet till bästa med den påtöljd, att han, efter utt ha varit delaktig i åtskilligt krångel, slutigen hamnade i rådhusarresten, der han fick illfälle sofva bort ruset och lugna berserkaynnet. När detta skett utsläpptes han, men xreps då af en så våldsam ånger öfver st ippförande, hvilket han trodde skola vålla att jans fästmö komme att förskjuta honom, att an fattade det förtviflade beslutet att dränka ig i Munksjön, hvarest ock hans döda kropp 1. 3 d:s återfanns.