uteslutna, såvida de icke tillika äro i besittning af någon bland de otvannämnda kompetensvilkoren. På andra sidan är rösträtten visserligen långt, tillochmed otillbörligt långt utsträckt, derigenom att de hus i stad, hvilkas egande medför valrätt, ärv satte så lågt i värde som till 150 spd. och för de jordstycken på landet, med hvilkas innebafvande sådan rätt likaledes är förenad, någon storlek icke är föreskrifvon såsom minimum. Hvarken klassvalens eller de allmänna valens system äro således tillfyllestgjorda genom den norska grundlagens bestämmelser om vilkoren för utöfvandet at den politiska rösträtten, och sträfvan efter förändring tyckes derför vara fullt berättigad. Det naturligaste vore väl att en genomgripande revision vidtogs, men för en dylik åtgärd ligger ett hinder i den vidskepliga vördnad, hvarmed norrmännen betrakta sin grundlag; ty de anse densamma knappt såsom menniskoverk utan såsom vore den. likt Dannebrogen, direkt fallen från himmelen, och det bekanta förslaget från en entusiast att såsom den enda expositionsartikeln i den norska afdelningen vid en af de stora verldsindustriexpositionerna utställa Norges grundlag är, oaktadt förslagets singuliera form, i mycket ett uttryck för den allmänna stämningen. Man måste således åtnöja sig med att komplettera de befintliga bestämmelserna. utan att rubba sjelfva den grundval hvaruppi de hvila. Från Sagförerpartiets sida föreligga nu icke mindre än trenne alternativa förslag. I dessa förefinnas ätskilliga punkter, hvilka innefatta en af billighet påkallad utsträckning till hittills orepresenterade klasser af den ifrågavarande politiska rättigheten. Men den tanke, som lik en röd tråd genomgår alla dessa förslag och som otvitvelaktigt är hufvudsyftet för törändringen, är en bestämmelse om att rösträtt skall utöfvas af hvar och en som tiil staten erlägger direkt skattL. Enär nu in gen minimigräns här heller blifvit bestämd, taller det sig lätt för det majoriteten i thinget beherrskande advokatpartiet att genomdrifva ett sådant beslut, att äfven för en obetydlig inkomst erlägges en jemförelsevis ännu obetydligare skatt, och på detta sätt skulle der allmänna rösträtten blifva på en omväg införd. Härmed vore den politiska öfvervigten lagd i händerna på en del af befolkningen, hvars förmögenbetsomständigheter låta befara att den samma kunde falla ett lätt offer för korruptio nen, och ur teoretisk synpunkt skulle Norgekonstitution komma att utgöra en så beska!lfad sammansättning af olikartade beståndsde lar, att näppeligen hädanefter den vid någon exposition komme att erhålla pris, vare sig den bedömande juryn blefve sammansatt 20 statsmän, vetenskapsmän eller af — industriidkare. Striden befinner sig ännu i ett af sina första stadier, men vi skola icke underlåta att redogöra för dess framtida utvecklingsfaser, ty intressant i och för sig erhåller den et! särskilt intresse för oss, derföre att dess utgång säkerligen icke kommer att sakna inflytalande på den i vårt land agiterade frågan om upphätvandet af hvarje census och politiska rättigheters grundande enbart på personlighetsprincipen. Svenska missionssällskapet firade i Onsdags afton i Storkyrkan i Stockholm sin 35:te årshögtid, hvarefter allmän sammankomst hölls med sällskapets medlemmar. Ur årsberättelsen meddelas efter Dagbl. följande: Den evangeliskt lutherska missionen har tvenne verksamhetsfält — Indien och Lappmarken. Bland tamulerna i Indien verka för närvarande 17 europeiska missionärer för utbredandet af den lutherska läran, hvaribland 3 svenskar, hr Blomstrand, som har sin station i Trankebar, hr Ouchterlony i Tanjore och hr Sandegren i Madras. Sedan missionen härstädes begynte (på 1840-talet), ha inalles 8856 tamuler låtit sig omvändas. Under år 1869 ha 289 blifvit döpta, deribland 12 af missionären Blomstrand. Svenska missionssällskapet har i år afsändt 9400 rdr såsom bidrag ät den indiska missionen. I Tanjore började hr Ouchterlony för 5 a 6 år sedan bygga en luthersk kyrka, men arbetet måste efter någon tid afbrytas af brist på medel. Det har emellertid nu åter begynt fortsättas, och skall byggnaden blifva färdig detta år. Till kostnaderna för verkets fullbordande har svenska missionssällskapet bidragit med 3000 rdr och Göteborgs missionssällskap med 1000 rdr, hvarförutom för ändamålet insamlats iuom landet 600 rdr. I Lappmarken äro genom sällskapets forsorg inrättade uels barnhem, dels missionsskolor. Barnhemmen, 7 till antalet, underhållas med medel, insamlade genom den s. k. femöre-föreningen. 65 lappska barn hafva under sista året vid dessa inrättningar erhållit undervisning samt föda och kläder afgittsfritt. Missionsskolorna äro 6: och vid dem hafva icke mindre än 127 lappska barn under 1869 åtnjutit samma fördelar som barnhemmens alumner. Kostnaden för barnhemmen har meranämnde år utgjort 9936 rdr och för missionsskolorna 15,627 rdr. Från lappska missionens stiftelse intill 1870 års ingång hafva tillsammans 1554 lappska barn fått nndervisning och underhåll samt 1515 svenska barn endast undervisning, hvadan sålunda inalles 3069 barn i Lappmarken äro missionsverksamheten tack skyldiga för en kristlig uppfostran. Svenska missionssällskapets inkomster under senaste räkenskapsåret hafva uppgått till 22,977 rdr 47 öre och utgitterna till 40,501 rår 9 öre, hvadan kassabehållningen icke obetydligt minskats. Förtvifladt tilltag. En tjensteflicka i Strömstad, som blifvit beträdd med stöld af diverse saker och härför af matmodren förebråddes, tog sig detta så häftigt att hon gick och dränkte sig i Strömsvattnet. Liket påträffades genom draggning i Onsdags morse Från Linköping skrifves i Östgöta-korresp. för i Onsdags: I stadens gamla bamn vid Nyqvarn hafva några dagar varit liggande st kaggerade kanoniollar. hvilka af grossh.