domen tilltog i våldsamhet, men dess gång blef allt mer och mer osäker. De mest motsatta symptomer visade sig. Hvarje dag tedde sig ett nytt fenomen, som kom allt läkarens förutseende på skam. — Om jag ej så väl kände hr Sauvresy, sade doktor R.... till sin yrkesbroder i Orcival, skulle jag tro mig ha att göra med en olycklig, hvars lif blifvit krossadt af en förfärlig olycka. Jag har aldrig sett en sjukdom förete denna karakter annat än hos personer, som blifvit grymt pröfvade. Så snart Sauvresy hade en redig stund, återsåg han i inbillningen scenen vid fönstret. Han hade för öfrigt ej misstagit sig. Berthe hade den gången en ynnest att begära af Hector. Mairen i Orcival skulle nämligen påföljande dag med hela sin familj begifva sig till Fontaineblenu och hade föreslagit grefve Trmorel att följa med. Hector hade med nöje antagit anbudet; man skulle spänna för en stor jagtvagn med fyra hästar, och grefven skulle köra. Hr Courtois hyste — och det med rätta — det största förtroende till hans skicklighet som körsven. Men Berthe, som ej kunde fördraga tanken på att Hector skulle tillbringa en hel dag med Laurence, besvor honom att afstå derifrån. Det fattades henne ej ypperliga förevänningar. Vore det passande att han begaf sig ut på en lustresa under det hans väns lif sväfvade i fara! Först ville han ej gifva efter. Men medelst böner och framför allt hotelser förmådde hon honom slutligen att ändra beslut och gaf sig ej tillfreds förrän han svurit att samma