framgång gifvit konserter i Frankrike, Eng land, Tyskland, Turkiet och Ryssland. Vy af Göteborg från rivieret. En sådan till format och anordning lämpad att ut göra en pendant till den bekanta litografien Stockholm från Mosebacke, har i dessa dagar blitvit tagen af den genom flera föregå ende dylika arbeten fördelaktigt kände arki. tekten hr Otto Mankell, som har för afsigt at låta litografiera densamma, i händelse han genom subskription kan trygga sig för att få kostnaderna härför ersatta. Hr Mankell har för sådant ändamål exponerat sitt vackra och med den största ackuratess utförda arbete å härvar. handelsbörs samt utlagt subskriptionslista der såväl som i stadens boklådor, hvilka listor vi härmed vilja rekommendera i allmänhetens åtanka. Man bör ej försumma tillfället taga den präktiga vyen, hvilken på ett särdeles fördelaktigt sätt presenterar vår stad, i ögnasigte, och det torde väl kunna förutses, att hr M., som sjelf är göteborgare, ej skall komma att sakna den uppmuntran från allmänhetens sida, som han i så rikt mått förtjenar. Eldsväda. I går hit anlända Wenersborgsoch Uddevalla-tidningar innehålla fullständiga detaljer om den stora eldsvådan i Wenersborg sistl. Onsdags e. m. och natt, den mest förödande vådeld, som öfvergätt staden sedan dess ödeläggelse, genom branden år 1834. Den utbröt, som förut omnämnts, kl. 3 e. m. vid VSV. storm i en k. sekr. A L. Fris tillhörig vid hamnen liggande stallbyggnad (i f. d. Spaakska egendomen) och hade redan efter en kort stund antagit så hotande dimensioner att stadens egna släckningsmedel ansågos alldeles otillräckliga, hvarföre landsh. grefvo Sparre afsände telegram och extratåg till Grunnebo hed, der Westgötadals regementes befäl och rekryter nu ha vapenöfning, med anhällan om manskap till biträde vid släckningsarbetet, och likaledes telegram till Uddevalla med begäran om brandredskap. Vid telegrammets ankomst till Grunnebo försiggick derstädes uppvisning för general Leuhusen och med hans begifvande beordrades 300 man att genast med bantäaget afresa till Wenersborg, hvarrid samtlige officerare och underofficerare medföljde. Denna förstärkning anlände kl. 15 och med extratåget från Uddevalla ankom en afdelning af denna stads friv. brandkår, medförande 2:ne sprutor och ett förträffligt vattenuppfordringsverk. Arbetet, hvilket mångenstädes redan börjat slappas i den mån folket förtröttades och ej mera kunde uthärda den pinsamma röken och den starka värmen, fick nu förnyad fart på alla punkter. På sådant sätt räddades bl. a. landssekreteraren Almqvists hus, hvilket starkt hotades med antändning. Ångf. Mariestad-, från hvilket elden varsnats långt ute på sjön, anlände äfven i en lycklig stund till brandstället och såväl dess befälhafvare kapt. C. Sjöberg och styrmannen Mebius som besättningen biträdde på ett synnerligen hedrande sätt. Vid 10tiden på aftonen kunde faran anses öfverstånden, hvarföre manskapet återvände till Grunnebo hed efter att i nödens stund ha lemnat den verksammaste hjelp. Udderallaboarne qvarstannade ännu några timmar och biträdde vid släckningen af de rykande ruinerna samt afreste först kl. 11 på natten till Uddevalla. Nedbrunna äro den först antända byggnadslängan och ett mindre hus på Frisens gård (sjelfva det prydliga boningshuset qvarstår dock oskadadt), Hedmanska; Appelbergska, Skarinska och Orupska gårdarne, hvarjemte blotta vaggarne, ehuru ej oskadade, stå dvar efter Strömbergska arfvingarles stenhus samt derjemte alla de till dessa byggnader hörande uthuslågenheter. Genom denna svåra förödelse, hvarvid dock dess bättre icke något menniskolif spilldes, eller några kreatur innebrändes, ha icke allenast många familjer blifvit husvilla, utan, hvad värre är, äfven handel och näring på platsen tilltogats kännbara förluster. Så ha handl:e Sundberg Andersson, O. Th. Kindström, Aug. Lundgren och A. P. Bohlin förlorat sina välbelägna lokaler, hvarförutan hr Hägerström och enkefru Lindblad, bokbindare Edström samt målare 0. Olsson mistat sina lägenheter. När de afbrända tomterna ånyo skola blifva bebyggda är ej lätt att förutse. Till sist anföres att, ehuru major Sasse vid sprutmönstringen i Wenersborg sistl. September månad gjorde anmärkningar mot stadens sprutor såsom varande mindre tjenliga, visade de sig dock nu under ett åtta timmars arbete fullt goda och pålitliga. Kristi Himmelsfärdsdag på morgonen utbröt eld i bagaren Petterssons gård i Malmö. Snvällposten berättar derom följande : Elden började i bageriet, som var i nedre våningen af en 4 våningar hög magasinsbyggnad, och spridde sig med sådan häftighet att inom kort voro alla våningarne invändigt antända. Gårdsplatsen var mycket trång och den brinnande byggnaden låg inne i ett tätt bebygdt qvarter med gamla korsvirkeshus, och då dertill kom att det blåste starkt, så säg det ganska vådligt ut. Också antändes en byggnad i bagaren Murmans gård, hvarjemte fara var att gaflen af magasinsbyggnaden skulle instörta. Men oaktadt alla dessa ogynnsamma omständigheter lyckades det dock att inom två timmar vara herre öfver elden. Af magasinsbyggnaden står yttermurarne qvar, men hela inredningen och takstolen äro förstörde af elden. Hvad som hufvudsakligen bidrog till den snara släckningen var vattenledningen, då man på flera olika håll kunde från kranarne leda slangar in till brandstället, så att det fanns riklig tillgång på vatten och sprutorna gjorde den bästa verkan. Olycklig seglats. I Thorsdags, skrifver en korresp. till red., påträffades vid Utbolmen i Kungsbackafjorden en kantrad snipa och en man död vid densamma, och påföljande dagen anträffades vid samma bolme ytterligare en död man; dessa hafva igenkänts vara bröderna Anders och August Andreassöner från Örmanäs, den förre 26 och den senare 18 år, hvilka varit i Kungsbacka för att sälja fisk. Det är 1 1 sö A2 c —— — — o) -—