den af motionären utlofvade stegringen af denna statens inkomstkälla kommit att visa sig utgöra en drömbild. Man har svårt att förklara anledningen till att Bevillningsutskottet företog sig att nedsätta tillverkningsafgiften till 80 öre och derigenom göra förslaget, hvilket i allt fall egde tillräckligt många öppna sidor, alldeles värnlöst mot hvarje allvarligt angrepp. Förmodligen har utskottet bland sina medlemmar räknat åtskilliga lärjungar af den statsmannaskola, som anser de tvenne statsmakternas roll inom det konstitutionella samhällslifvet vara den, att den ena (regeringen) har till uppgift att få alla skattebelopp så höga som möjligt, under det att den andra (representationen) eger till pligt att nedpruta dem så lagt som möjligt, utan afseende på, huruvida statens behot i sådant fall kunna fyllas eller ioke. Men för åtskilliga ledamöter synes i motsats härtill den tanken icke hafva varit främmande. att Riksdagen möjligen kunde afslå punkten om minutoch utskänkningsalgisternas borttagande, men bifalla förslaget om tillverkningsafgistens höjande till 80 öre, i hvilken händelse regeringen skulle hafva fått sin framlagda, men redan delvis tilibakatagna, proposition om förökning af bränvinsskatten hastigt och lustigt bifallen. Motiverna för utskottet må hafva varit hvilka som helst, så bör man emellertid vara detsamma tacksam, ty kraftigare än alla argumenter från metståndarnes sida, har otvifvelaktigt den af utskottet företagna sänkningen i tillverkningsalgiften bidragit till den hast, med hvilken hela förslaget affärdades. Utom de förut medgifna formella förtjensterna egde hr Forsbecks motion ett par företräden i sak. Dit räkna vi afsigten att underlätta det sätt hvarpå tillverkningsatgiften nu utgöres af producenterne och att basera produktionen äfven på export, icke såsom hittills endast på inhemsk förbrukning. Vi säga med flit: atsigten, ty de medel hr Forsbeck föreslagit lör dessa planers utförande äro, efter vårt formenande, icke lyckade. Men de ofvanvunnämnda företrädena torde den närvarande bränvinslagstiftningen kunna tillegna sig, utan att derför behölva uppoffra de både i sedligt och ekonomiskt hänseende välgorande bestämmelser, som i densamma innehållas. Måtte derfore det beslut, som nu af Riksdagen fattats; icke blott vara ett kort uppskofsbeslut, såsom en och annan velat tyda det, utan må det för decennier hafva tillbakavisat törsök till totala omgestaltningar af ett område, inom hvilket mänga förbättringar visserligen kunna vara af behofset påkallade, men der reformerna bäst åstadkommas derigenom att man i verkligt sedlig riktning utvecklar de grundsatser, på hvilka den nuvarande lagstiftningen hvilar. Ilemmet för obotliga sjuka. På anmodan meddela vi här nedan den revisionsberättelse öfver granskningen af sistlidet års räkenskaper och förvaltning för nämnde inrättning, hvilken afgifviis af de utsedda revisorerna, hrr major L. A. Lindgren och lekvor G. R. Dahlander. Berättelsen är så lydande : Inkomster: Saldo i kassan från förra äret........... rdr 1.096: 64 Infiutne hyror.......... 950: VO Erhallna gåfvomedel..... 10,778: 49 Räntor å utlånte medel .. , —6,005:— I. W. Ölanders donation , — 5,047:08 Inlöste reverser ......... . 26)7000: — 49,877: 21 Utgifter: IIushallskonto. .......... rdr 4, 303: 26 Inköp af inventarier..... 371: 77 Utlante medel. .......... 41,000: — Erlagde räntor 801 Diverse utgifter ...... 1,61 Saldo i kassan till nästa år 1,7 49,877: 21 . Enligt böckerna äro inrättningens tillgångar följande: Utlante medel.......... rdr 96,000: — Huset N:o 12 13 i roten upptaget till..... Inventarier ........ 2 Kontante medel. ......... 137,782: 19 Som skulder äro följande poster upptagne: dAngottes donation .. , 25,000: — . (. Anderssons donation , —5,000:— M. Levissons frisängar... , 10,000: — M. S. Warburgs frisäng.. , 5,000: — I. W. Olanders donation , 55047: 08 Kapitalkonto. ........... , 87,7 11 137, 782: 19 Man finner häraf att inrättningens tillgångar, hvilka vid slutet af år 1868 uppgingo till rmt rdr 121,252: 33, betydligt förökats under det sistförflutna år hvilket isynnerhet är att tillskrifva den frikostiga donation, hvarmed grosshandl. och ridd. Sven Renström ihägkommit äfven denna inrättning. tr doktor Ekström, hvilken sedan sjukhemmets grundande tjenstgjort som dess läkare, har till följd at försvagad helsa argått från denna befattning. Vi kunna icke underlåta att uttala vårt erkännande af det uppofirande nit, hvarmed doktor Ekström, utan ersättning, fullgjort detta värf. Vi anse oss äfven böra nämna, att hr apotekaren cch ridd. Cavalli, hvilken utan ersättning lemnat medikamenter till de å inrättningen intagne sjuka sedan sjukhemmets början, äfven för nästlidet år kostnadsfritt lemnat en del af dessa medikamenter. Räkenskaperna äro med noggrannhet förda. Säkerhetshandlingarne för utlånte medel anse vi betryg de. Slutligen få vi med tacksamhet erkänna Styrelsens verksamma och välgörande omvårdnad för Sjukhemmet och tillstyrka full och tacksam decharge för 1869 års förvaltning. Göteborg d. 25 April 1870. s. Lindgren. G. R. Dahlander. Från Kristiania skrifves att konungen Måndags besökte en sammankomst i Frimuarelogen. Påföljande dagen gaf statsrådet Irgens en dejeuner, som konungen bevistade, och på aftonen besöktes den af Kristiania konstförening å teatern gifna föreställningen I förmå 1 vän för 11I.14 A — O— — — -— — — MM