anförande, som dock hufvudsakligen rörde sig omkring upphäfvande af den frihet i afseende å ränta eller rotering eller bådadera, som nu tillkomma lägenheter inom tackjernsbergslag. Talarens hufvudskäl mot ett sädant upphäfvande vore dels, att derigenom skulle tillskyndas dem en tunga, månghundradubbelt större än den tackjernstionde som nu erlägges, dels att nyssnämnde frihet, der den förefinnes, tillkommit alldeles oberoende af tackjernstionden, dels slutligen att då numera endast undantagsvis jernhandtering och bergsmanshemman voro förenade i en hand, skulle den eftergift, hvilken beviljades tackjernsproducenterna, komma att till allra största delen ersättas af helt andra personer, nämligen af de icke tackjernsproducerande hemmansegarne, och dessa senare, hvilkas antal årligen och särdeles efter utfärdande af förordningen den 20 Sept. 1859 om utsträckt frihet för bergshandteringen, ökats och hvilka på god tro blifvit innehafvare af bergsmansjord, utan all förskyllan få värdet af sina egendomar nedsatt med öfverhufvud ända till 25 44. På grund af dessa med flera skäl yrkade talaren bifall till en af hr Hammarhjelm afgifven reservation om tackjernstiondens eftergifvande utan alla vilkor. I detta yrkande instämde hrr Grill, J. Bergström, Ahlgren, Hedengren, Nordenskiöld, Dufva, J. Johansson från Örebro län och Sv. Nilsson från Österslöf. — Statsrådet Ehrenheim sökte visa, att den bergsmansjorden tillkommande frihet från ordinarie ränta och rotering verkligen vore ett privilegium, som blifvit beviljadt mot tackjernstiondens erläggande, samt att innehafvarne af dylik jord borde, äfven der de ioke idkade tackjernstillverkning, vidkännas något förhöjda afgifter såsom essättning för det de kommit i oberoende af nämnde tillverkning och erhållit frihet i afseende på sin kolhandel. — Utskottets förslag försvarades egentligen endast af hrr E. Ifvarsson, Liss Olof Larsson och Sjöberg, hvaremot utskottets ordförande grefve Posse önskade att något lindrigare vilkor måtte fastställas. Hr Stenbäck förordade utskottets förslag i första punkten med tillägg af orden: med den lindring i tilllämpningen, som regeringen kan finna böra iakttagast. — Frih. Gripenstedt önskade bifall till hr Heijkenskölds reservation om tackjernstiondens upphörande, dock så att, med undantag af Nyeds bergslag samt Heds och Gunnilbo isocknar inom Skinnskattebergs bergslag, öfriga privilegierade bergslagsorter, der sådant icke redan eger rum, varda åsatta ordinarie rotering till det rotetal, hvartill de blifvit extra jroterade. — Hr Geijer yrkade rent afslag å utskottets hemställan. Efter det öfverläggningen förklarats slutad, voterades först om kontraproposition mot utskottets förslag i 1:a punkten, hvarvid 133 röster afgåfvos för rent afslag och 33 för hr Hammarhjelms reservation. Hufvudvoteringen utföll med 1il röster för afslag och 57 för utskottets förtlag. Härefter förkastades äfven utan diskussion öfriga punkter af förslaget.