eller bestrida den. Man uttalar derföre mindre påståenden än förslag. Det är genom insinuationer man försöker komma till målet. Deraf de utnötta fraserna, de nästan löjliga suppositionerna, som så att säga äro utmaningar till förklaringars afgifvande. Deraf kommer det sig äfven att det är nästan omöjligt framställa en fullt trogen bild af en svår undersökning af dylik beskaffenhet. I den ou ifrågavarande saken voro sålunda iustruktionsdomaren och hr Plantat långt ifrån att vara af samma åsigt. De visste det innan de vexlat ett ord. Men hr Domini, hvars åsigt grundade sig på materiella fakta, på omständigheter som voro påtagliga och enligt hans mening icke kunde bestridas, var föga böjd för att framkalla en motsägelse. Hvartill skulle det tjena? andra sidan kunde ej hr Plantat, hvars system endast stödde sig på intryck, på en kedja mer eller mindre logiska deduktioner, förklara sig tydligt utan en bestämd och tvingande uppfordran dertill. Han tyckte snarare att han redan gått för långt; också vände han sig till polisagenten för att göra en liten afvikelse från den riktning samtalet fått. — Nåväl, hr Lecoq, frågade han, har ni fuunit några nya ledningar? Hr Lecoq betraktade i detta ögonblick med mycken uppmärksamhet ett stort porträtt af grefre Hector de Trämorel som hängde midt emot sängen. (Forts)