Påståendet tyckes likväl icke vara tå alldeles grundadt; åtminstone ha indianerna icke uppträdt på krigsskådeplatsen. Lopez var nästan utträngd ur sitt land, då ödets slag drabbade honom vid floden Aduidaban, och det omsider vardt slut på Paraguays sjelfmördande, förtviflans kamp. Under de sista åren af striden, då vapenlyckan blef den tappre otrogen, har den genialiske fältherren, som stod vida öfver sina motståndare, befläckat sin ära genom fördömelsevärda grymheter, häri såsom i så många andra saker lik den store Napoleon. Öfverallt vädrade han förräderi och lät fängsla många af honom misstänkta, deribland äfven ett antal utländingar, samt halshugga eller skjuta andra. Tillochmed nära anförvandter föllo offer för hans hårdhet. Andras lif hade föga värde för en man, som hellre kastade sitt eget lif, än sitt svärd, för segrarens tötter. Det på folk utarmade landet skall behöfva årtionden, innan det hemtar sig från det fruktansvärda krigets fasor. De allierade ha lofvat att icke antasta det paraguitiska området; de skola således nödgas att i stället för den provisoriska regeringen insätta en varaktig landsregering, som ännu länge skall stå under det trämmande herraväldets inflytande. Argentinska Republiken och det under krigets lopp af flera revolutioner skakade Uruguay ha af segern föga ära och lika ringa fördel; och hvad Brasilien kan uppvisa såsom vinst, öfverväges vida af dess förluster i penningar och menniskolif och af det politiska tillbakagående, hvartill det under sista åren hemfallit. I Frankrike äro ministrarne nästan uteslutande sysselsatta med förberedelserna till folkomröstningen, Regeringen vill ej upp träda omedelbart, deremot gynnar och förbereder hon bildandet af komitger, hvilka skola arbeta för ett allmänt deltagande i omröstningen. Den agitation till resning, som man söker tramkalla bland arbetarne, skall ilandsorten gagna regeringen, emedan de stilla i landena känna sig uppskrämda. Krigsministern har mäst skicka betydande förstärkningar i infanteri och kavalleri till Nevers, emedan man befarar, att striken i Fourchambault skall antaga en allvarsam karakter. Terteron, som ligger ungefär två timmars väg från Fourchambault, har äfven förklarat strike. Arbetarne nedlade arbetet under ropet: lefve republiken ! och under afsjungandet af Marseljäsen samt fraterniserade med 500 äfvenledes strikande arbetare, hvilka kommit dit från Fourchambault. Antalet af de arbetare, som i Terteron gjort strike, uppgår till 4,000; i Commentry, Vierzon och Menny herrskar redan en stor agitation. Den internationala arbetareföreningen har utfärdat följande adress till de franska borgarena : London d. 11 April 1870. Borgare! Den folkomröstning, som föreslås det franska folket af kejsardömet, är blott en snara. Vi kunna hvarken rösta för empire parlementaire eller för empire autoritaire. Vi skola alla rösta för republiken, i det vi lägga hvita röstsedlar i urnan. Ingen afhålle sig. Hvita röstsedlar. Redaktionskomiten. I arrondissementet Tour-du-Pin ha 7,000 väfvare inställt sina arbeten; likaså vätvarne i Faverges (Savoyen). Krukmakarne i Gisors, Feysin, Port dAlaö och Demi Lune (Eure-departementet) ha i dagarne ock följt exemplet. Luxemburgska frågan synes glöda under falaskan. I ett bref från Haag skrifves neml., att frågan ovilkorligen skall snart åter komma på tapeten. En hop lokala demonstrationer ha egt rum i Luxemburg, några till förmån för anslutningen till Belgien, andra för en införlifning i Frankrike — men ingen till förmån för anslutningen till Preussen. Ja, dessa demonstrationer och Storhertigdömets nedtryckta ställning, hvarpå de fästat uppmärksamheten, ha gjorts till föremål för diplomatiska noter. Resultatet af londonerkonferensen var att reducera Luxemburg till en internationel jordremsa; och Luxemburg pressas i sjelfva verket från alla håll. Staden Luxemburg har blifvit ruinerad genom återkallandet af de tre eller fyra tusen man, som utgjorde den preussiska besättningen. Luxemburgarne önska nu likasom under krisen att bli införlitvade med antingen Frankrike eller Belgien; men Frankrike vill ej tilllåta dem att bli belgier, och Preussen vill icke gå in på, att de skola tillhöra Frankrike. Konungen at Holland är villig att för något vederlag afstå sitt storhertigdöme; men till hvilkendera af de omgifvande makterna han ! må erbjuda det, så finnes det andra makter hvilka skola förbjuda törsäljningen. i Från Turkiet meddelas, att hustrun till den från sista polska revolutionen bekante diktatorn Langiewicz aflidit i Pera d. 30 Mars. De sista åren hade hon tillbragt med sin man ,