Från Utlandet. Stor glädje råder i Buenos-Ayres och Montevideo, jubel ocn hänförelse i Rio de Janeiro öfver, att efter femårig kamp kriget i Paraguay omsider bragts till slut. Ett officielt meddelande från brasilianska generalen Camara, skrifvet på venstra stranden af Aquidaban d. 1 Mars och antagligen äkta, lemrar ej mera något tvifvel om saken. Det är sthldt till krigsministern och har följande lydelse: Jag skrifver till eder från Lopez läger i Sierra. Tyrannen blef slagen och, eftersom han ej ville gifva sig, dödad inför mina ögon. Jag uppmanade honom att gifva sig, emedan han var fullständigt besegrad och allvarsamt sårad, och då han vägrade, ljot han döden. Jag lyckönskar Eders Excellens till slutet på kriget och till den fullständiga seger, som Brasilien vunnit öfver tyrannen i Paraguay. General Resquin har tillika med andra officerare blifvit vår fånge. Denna depesch — hvars afsändare genast blef af sin glada regering belönad med titeln Visconde de Pelotas (vicomte af kanonkulorna!) — bekräftas i en skrifvelse från statsrådet Paranhos i Asuncion, det öfverväl digade landets hufvudstad, med det tillägg, att äfven Lopez moder och syster äro i truppernas våld, under det att mrs Lynch, diktatorns qvinliga adjutant, flyktat med nägra få trogna in i skogarne. Det enda motstånd, som möjligen ännu skulle kunna göras, vore af den paraguitiske generalen Caballero, mot hvilken en atdelning brasilianskt rytteri ryckt fram. Men att Lopez död är detsamma som slutet på kriget, derom kan ingen tvifla, som känner förhållandena i Paraguay. Hvad republikens militära makt angär, så var Lopez Paraguay och Paraguay Lopez. Likasom Frankrikes kamp mot de allierade makterna i Europa var slut med Napoleons förvisning till S:t Helena, så har Paraguays svärd brustit med diktatorns fall. I mannens lif, hvilken egen äregirighet och hans grannars atundsjuka drifvit i förderfvet, innehålles en bit at hans fäderneslands historia och hela krigets historia. Fastän stående i spetsen för en så kallad republik, förverkligade han etter bokstatven uttrycket: staten det är jag. Född d. 24 Juli 1831 i Asuncion förde han redan såsom adertonårig yngling öfverbefälet öfver en här af 10,000 man, hvilken under kriget mot Argentinska Republiken besatte Corrientesmissionernas område. Alldenstund hans fader Carles Antonio Lopez utsett bonom till sin efterföljare på presidentstolen, så skickade han honom, för att vidare utbildas, år 1852 såsom utomordentligt sändebud till flera eurepeiska hof. Efter två års vistande i England, Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien återvände han hem, med: förande ingeniörer och handtverkare, hvilka skulle ej blott höja hans fädernesland i afseende på civilisation och yrkesskicklighet, utan ätven medverka till uppförandet af fästningar och till krigsmaterielens förbättrande. Den döende fadren öfverlemnade år 1862 åt sonen regeringstömmarne, och kongressen bekräftade tör sin del arftagandet. Rörande orsakerna till det krig, hvari Francisco Lopez invecklades några få år efter sitt tillträde till regeringen, lyda uppgifterna