anledningar till detta general-konsulat öfverlemnade enskilda bref från svenska och norska emigranter har jag ej heller funnit någon antydning derom, att brefskrifvarne funnit det nya landet bättre på grund af de politiska förhållandena. För att döma af dessa bref, synas de emigranter, som lyckas förvärfva en god ställning, alltid uppmana hemmavarande slägtingar att emigrera, mot löfte om god hjelp under den första tiden; men deremot de emigranter, som funnit sig svikna i sina förhoppningar, lifligt afstyrka all tanke på utvandring. — Jag kan visserligen icke lemna någon beräkning rörande antalet emigranter i den ena eller andra kategorien; men anser jag, i likhet med konsuln i Newyork och vice konsuln i Chicago, att utvandringen skulle betydligt minskas, om emigranterna kunde ana de lidanden och försakelser, som här vänta de flesta, isynnerhet de första åren. Antalet af dem, som genom egen erfarenhet härom öfvertygat sig och derföre återvändt till Sverige, har under sistlidna höst varit större, än under något föregående år. — Som bevis på omöjligheten af att upplysa emigranter om hvad som för dem är fördelaktigast får jag slutligen nämna, att, enligt hvad en skeppsredare i Newyork för mig uppgifvit, ett stort antal emigranter numera afgår från Göteborg till Köpenhamn, för att sedan fortsätta resan med de från Köpenhamn till Newyork afgående amerikanska ångbåtar, emedan, då kongl. danska regerinven tillåter utvandrarefartyg att medtaga större antal emigranter, än som är tillåtet enligt K. M:ts nådiga förordning d. 5 Febr. 1869, öfverfarten med nämnda ångfartyg är billigare; och att således dessa emigranter icke komma i åtnjutande af den bättre behandling ombord å utvandrare-fartygen, som K. M:t genom utfärdandet af ofvannämnda förordning velat tillförsäkra dem. På tal om emigrationsförhållandena meddela vi nedanstående, från konsul F. Rooth i Kiel till kommerskollegium insända, d. 24 Mars daterade skrifvelse, rörande utvandringen af svenskt tjenstfolk till Tyskland: Då jag som oftast, synnerligast i södra Sveriges tidningar ser, att agenter för anskafrande af svenskt tienstefoik till Tyskland utlofva fri frakt till ort och ställe samt lönesedlar till tjenarnes säkerhet, anser jag mig böra vördsamt meddela kollegium, att en mängd svenskt tjenstefolk i konsulatet anmält klatomäl deröfver att de, ehuru de varit lofvade fri resa hit, dock måste af sin lön aftjena densamma; och hvad lönesedlarne angå, lemna dessa ej den rinvaste säkerhet för tjenaren; och vill jag såsom exempel härpå endast anföra, att tvenne drängar, som af agenter voro antagna att tjena vid Preetz och af dem voro försedda med lönesedlar, vid hitkomsten i stället utan vidare blefvo afsända till närheten af Itzehoe; och då de, efter att hafva tjenat der 4 månader under dålig kost, på grund häraf lemnade tjensten, erhöllo de för denna tid ej den ringaste lön. De arbeta nu å härvarande skeppsvarf. Krigshögskolan. Enligt generalordres af d. 29 sistl. Mars har, med upphöfvandet ef föreskriften i generalordres af d. 5 Juni 1868 angående vilkorlig tjenstgöringsskyldighet vid egimenter och kårer för de vid krigshögskolan såsom adjunkt, lärare eller repetitörer anstälda officerare, blifvit befaldt, att officer, istäld vid krigshögskolan i någon af ofvannämnda egenskaper, skall hädanefter tjenstgöra vid regimente eller kår under de årliga vapenöfningarne. Riksbankens ställning. Veckorapporen sor d. 26 Mars utvisar, att sedan förra appgisten. beloppet at utelöpande sedlar minskats med 289,831 rdr 8 öre, obegagnade andear al kreditivoch låneförlag med 301,998 rdr 80 öre; hvaremot depositionerna tillväxt med 703,764 rdr 13 öre, reservionden med 16,778 rdr 28 öre och metalliska valutan med 128,711 rdr 81 öre, allt riksmynt. UBankbolagsstämmor. Norrköpings ensk. onks lottegare höllo i Thorsdags bolagsstämna, den första efter dess med början af innev. är inträdda förening med enskilda industribanken. Styrelsens redogörelse, som för enna gång dock endast omfattade förvaltninzen af Norrköpings ensk. bank, lemnade, enl. Norrk. Tidn., följande upplysningar: Inkomsterna hade utgjort 186,842 rdr 11 öre och utgifterna 106,520 rdr 39 öre, hvarigenom uppsått en nettovinst af 80,521 rdr 72 öre. Man beslöt att deraf skulle till lottegarne utdelas 6 2 å hvarje lott med 79,940 rdr och återstoden 5581 rdr 12 öre afsättas till reseryfonden. Styrelsen erhöll tull decharge för sin förvaltning. Det förenade boagets grundfond fastställdes till 1,650,000 rdr, med ghet likväl för styrelsen att minska detta kapital till det minimibelopp, hvilket å förra bolagstamman blifvit bestämdt, eller 1,250,000 rdr. Bland de beslut, hvilka fattades, må såsom särdeles vigtigt nämnas, att banken afsade sig alla a lottbref grundade anspräk på qvittningsrätt mot enskild lottegare, hos hvilken banken eger fordringskraf, hvarom skulle utfärdas kungörelse iallm. tidningarne. Af de6 styrelseledamöter, som voro i tur att afgå, återvaldes hrr P. A. Enhörning, G. W. Lönegren, E. W. Hedelius och C. D. Thilipson. Till nya ledamöter invaldes lur 0. Engelke och C. O. W. Sandberg. Bolaget utsåg för löpande året till revisorer hrr A.J. Wahlberg, H. Schultz och J. F. Wellenius samt till deras suppleanter hrr V. A. IIamnstrom. S. E. Kling och O. W. v. Schmalense. Vid ensk. bankens i Hristianstad d. 26 i förra månaden hållna bolagsstämma beslöts, att af årets behållna vinst, rdr 115,709: 98 skulle till aktieegarne utdelas 105,000 rdr; med 35 rdr på hvarje lott och återstoden atsättas till reservtonden. Hela omsättningssumman under iträgav. räkensk apsar har ut20t rdr 129, 0 73,987: 13. ———7— e e -t..kwd1w1!b1—1!b1KF e:E:useeerl1ROg.,!ie!tb—-21-1tnFttcr,tssssssssssssssscQA————— ———t —08 Malmö telegraf-tation. Den förut omHau KnJdAaA ii Ä