Article Image
IIandels-underrätuyu lser. Ett bland de drag, som äro egendomliga för den senaste tidens industriella lif, är den alltmera tilltagande benägenheten hos äfven den mindre industrien att antaga formen af aktieföretag. Icke så som om denna form förut skulle hafva varit obekant: norska handelsflottan, som för sin betydenhet till stor del kar att tacka den omständigheten att en mängd små kapitalister i rederiföretag insätta sina besparingar, utgör ett nära till hands liggande exempel på att dylika föreningar af de små kapitalen för produktiva ändamål redan länge haft lätt för att slå rot i skandinavisk jordmån. Och exempel på likartade associationer kunna uppletas i vårt land äfven i så fjerran liggande tider, att vetenskapen då knappt ens hunnit framföra de första enkla rudimaterier till den storartade och konstmessiga byggnad, som läran om aktieoch kommandit-bolag numera utgör. Men såsom en allmän företeelse har, såsom nämndt är, aktieföretaget först under de senaste decennierna uppträdt. Liksom man i allmänhet, när en stor, ny och sann tanke skall tillämpas, gerna i början gör sig skyldig till någon öfverdrift, så synes man äfven ifråga om användningen af associationen inom näringslifvet vara böjd för att stiga öfver det lämpligas gräns. Aktiebolagen ega icke i alla hänseenden företräde framför det privata industriföretaget. De förra sakna först och främst den intresserade ledning, det tillvaratagande af små vinster, den aktsamhet för ringa förluster, som alltid utmärka det enskilta företaget, just derför att vid det senare en endas ekonomiska fördel står på spel. Aktiebolagen hafva sin hufvudsakliga användning i sådana fall, då antingen ett större kapital skall tillvägabringas, än en industriidkare förmår åstadkomma, eller också företagets vinst först i en framtid kan beräknas utfalla, hvarför en förläggare ensam icke skulle kunna fördraga flera års ränteförlust. I detta omdöme vare dock icke de s. k. arbetareassociationerna inbegripna, ty vid dessa spela ett socialt element af stor betydenhet in, som är egnadt att aflägsna en af de största faror, hvaraf vår tid hotas, nemligen den som uppkommer af striden mellan kapitalet och arbetet. Den omständigheten att vid dem deltagarne både såsom driftsherrar och arbetare äro intresserade för sakens framgång, ger för öfrigt åt sistnämnda slag af associationer särskilta ekonomiska förmåner, hvilka för ingen del stå de vanliga aktiebolagen till budsI ett och samma nummer af en ut.ändsk tidning päträffade vi nyligen tvenne särskilda till tyska spekulanter i allmänhet ställde uppmaningar att teckna aktier i tvenne företag: ett ölbryggeri och ett metropolhötel. Båda dessa industriella anläggningar äro förlagda i Berlin, men teckning af aktier sker icke endast derstädes, utan äfren hos bankirer i de flesta öfriga större tyska städer: Dresden, Breslau, Hamburg, Leipzig, Nordhausen m. fl. Att bland dessa bankirer befinner sig den bekanta lotterifirman L. S. Cohn (Gottes segen bei Cohn) bidrager naturligtvis icke till att aflägsna misstanken om det aleatoriska i företaget. Men äfven detta oafsedt, kan det ifrågasättas huruvida industrier af så lokal natur som de ifrågavarande lämpa sig för att bli föremål för en öfver hela det gemensamma fäderneslandet utsträckt aktieteckning. Vid dylika företag beror isynnerhet mycket på den personliga ledningen, och huru skall väl den kunna öfvervakas af aktieegare, boende fjerran från den ort, der industrien grundats? Ty det är icke här, såsom vid ett bankföretag, hvarest revisionsberättelsen förmår gifva en trogen bild af de styrandes förmåga och omvårdnad, eller såsom vid en jernvägsanläggning, hvarest administrationen är delad på många och i allt fall måste åt legda händer anförtros. Emellertid är det märkvärdigt att förslag till sådana aktiebolag jemt uppstå och vinna framgång, ehuru de belopp, för hvilka aflmänhetens kassa tages i anspråk, icke äro ringa. Sålunda utgör aktiekapitalet t. ex. i hvartdera af de ofvannämnda företagen en mill. thlr. Den gamla smaken för aktier, för stora dividender utan direkt personlig ansträngning, bibehålles; hvad som deremot jemt ombytes är riktnin

30 mars 1870, sida 3

Thumbnail